minegenbergochdalbana

Badrum



Väggen med garderober i sovrummet



Flytthjälpen pustar ut på altaten



Utegruppen som vi fick av snälla svärföräldrar



Baksidan med altan och stor rabatt, där ska jordgubbslandet utökas



Utgången från vårat förråd. Där kommer nog tvättställningen att stå i sommar.



Uppfarten med pärlan våran



Rabatten på framsidan



Vårat enda husdjur



En av garderoberna, där mina koftorna hänger



Resten av gerderoberna mina, ser nästan tomt ut, påfyllning hoppas jag på under sommaren



Köksbordet, dukat för grillat



Underbart med stor frys. Det rymms massor med isglass.. Jerker tycker att jag bunkrar!



Och stort kylskåp såklart



Bron på framsidan



Soldäcket, som ska oljas in under helgen förhoppningsvis.



Inga ord behövs..



Framsidan



köket


Hoppas att detta ger er lite bilder om hur vårat älskade hem ser ut. Mer bilder kommer, och jag hade en plan om att filma lite, får se hur det går. Ni får höra av er om ni vill se bilder på något annat. Sovrummet, vardagsrummet, kontoret och garaget kommer så småning om. Lite för stökigt där ännu.

Ska försöka söka fram kabeln till mobilen nu så ska jag visa er lite bilder. Jag har tagit bilder på saker som jag vill visa. Och sen trillar det väl in mer allt eftersom. Men som sagt, söka kabeln var det... Frågan är bara vars jag la den under flytten, hmm

Updatering: Kabeln hittades efter en stunds letande men nu fungerar det inte att lägga in bilderna. Jag tror jag blir galen. Så nu får det bli lite träning istället, har lurat med Jerker på lite inlines. Ska göra ett nytt försök med bilderna sen

Ibland drömmer jag drömmar som påverkar mig i flera dagar efteråt. Ibland är det saker jag blir ledsen över, med ibland, som inatt är det fantastiska saker. Men när jag då vaknar upp, så känns det som en stor saknad inom mig. Kan låta löjligt, det är ju bara en dröm. Men i  drömmen är det så verkligt, så fantastiskt och jag är så lycklig att jag vågar göra exakt det jag vill. Och det får mig att fundera en extra liten stund..

Och så var en av årets jobbigaste dagar här. Morsdag. Dagen har för mig tappat sin mening. För jag har ingen att fira, jag har ingen att vara tacksam över. Eller jag har mamma kvar, i mitt hjärta och i mitt sätt att leva. Men jag kan inte visa henne den tacksamhet jag känner för allt hon gett mig. Jag kan inte visa henne hur mycket jag älskar henne. Hur mycket jag lärt mig av henne och hur mycket hon fortfarande betyder för mig.

Överallt annonseras det, Köp blommor till din mamma, glöm inte bort morsdag, gör din mamma glad.. Och om jag kunde så skulle jag nog stänga in mig, gömma mig för all reklam. Men det går inte. Och efter att mamma gick bort så känner jag mig mest lite irriterad mot morsdag, och farsdag också för den delen. Varför bara visa sin kärlek och tacksamhet en dag per år. Livet är för kort för att inte visa kärlek varje dag, att berätta för varandra hur mycket man älskar och är tacksam för att man har varandra.

Jag får ofta höra att jag kan köpa blommor och lägga på hennes grav, men mamma ligger inte i den graven. Mamma lever inom mig och med mig. Jag vill inte tänka på henne som om hon ligger under jorden. För mig sitter hon uppe i himlen och vakar över mig, min bror och hela våran familj. Vi har en egen ängel, som älskar oss över allt annat och som alltid gjort allt för att vi ska må så bra som möjligt. En ängel som jag helst skulle vilja ha kvar på jorden, men som jag är glad att jag har trots att hon inte kan ge mig den närhet jag ibland skulle behöva. Men bara att veta att hon tittar ned på oss ibland, ger oss styrka gör att jag vågar tro på en framtid.

Funderar på att försöka hinna ha allt klart här hemma tills nästa helg, så vi kanske kan ha inflyttningsfika på dagen med släkt och sen inflyttningsfest/mys på kvällen med vänner. Ska nog höra mig runt om det är någon som kan komma om vi lägger det nästa helg. Det vore kul att bjuda hem lite folk.

Har plockat i lägenheter nästan hela dagen. Så nu börjar det så lite ljusare ut. Kanske kommer bilder snart..

Äntligen fanns det lite energi i min kropp, lite energi över. Så nu är krokar målade, garderobsdörrar skrubbade från svarta mystiska ränder, lampor installerade, myshörnan i vardagsrummet iordningställt (dock utan bord) i vardagsrummet, blommorna utplacerade. Förhoppningsvis räcker energin till att städa utan lite till. Nu är jag less på att leva bland kartonger och söka saker så fort man behöver något. Men jag tror att innan helgen är över så borde vi hunnit göra oss rätt hemmastadda här.

Vilken tur att jag i alla fall blivit vän med grannen, Melker 5 år. Idag satt vi ute och kollade på hans nyfångade nyckelpiga och sen dödade vi lite myror på våran uppfart. Han ville att jag skulle komma och vara med honom imorgon, men jag tror jag måste tacka nej. Hans föräldrar skulle nog tycka att det var lite mystiskt..

Det känns som jag lever i en dröm, att någon ska väcka mig och säga att det här inte är vårat. Jag är så lycklig för att jag får uppleva det här, speciellt tillsammans med den männsika jag vill dela mitt liv, min glädje och min lycka med. Jag hoppas att allt kan vara iordning snart så vi kan börja bjuda hem lite folk.

Förresten, det har jag ju glömt berätta. Killen som skulle ta våran lägenhet 1 juli, tog den redan i tisdags. Så det betyder ingen extra hyra för oss. Och vi ska få en helt ny spis, en vänlig själv tyckte att vi behövde det, och inte tackar vi nej. Sen har vi fått sälja våran stora fina garderob, som ändå inte fick plats här. Så förutom bilen som var tvungen att lagas i veckan så har det ju faktiskt gått rätt bra.

Ska se om jag kanske inte till och med kan slänga in några bilder här ikväll. Får se hur mycket jag hinner, vill ju ta bilder när det är fint. Men ni vet vad dom säger, den som väntar på något gott väntar aldrig för länge..

8,5 km på inlines igår och 6 km idag. Det känns i både kropp och själ. Så skönt att kunna träna. Dock har jag åkt på världens huvudvärk och varit liggandes sen strax efter lunch. Kanske började lite väl hårt. Att jag blev dränkt på vägen idag och iskall gjorde väl kanske också sitt.

Har legat i soffan sen två, och hade ångest över det. Tills jag fick ett sms av min sambo, som är borta i veckan, och ha sa att jag skulle ligga kvar, inte ha ångest över saker jag borde göra eller borde gjort. Bara ligga i soffan och andas. Så det är vad jag gjort. Tyvärr har huvudvärken inte släppt och det skrämmer mig lite, för imorgon är det seminarium på eximinationsarbetet. Men klarade jag den praktiska tentan i veckan så ska jag väl klara att hålla ett seminarium om mitt arbete i 30 minuter, visst?

Nu ska jag försöka få huvudvärken att försvinna. Jag har legat på spikmattan och stretchat men det fungerar inte. Jag vill inte ta tabletter för det har blivit alldeles för många såna de senaste månaderna. Och även om alvedon och ipren kanske inte är livsfarliga så tror jag inte att det är bra att äta dem för ofta. Så därför hoppas jag att min kropp får huvudvärken att försvinna utan piller ikväll

för mycket, eller för lite i huvudet idag.

Återkommer med bilder när jag känner för det. När jag känner att jag har något att visa. Inspirationen att fota och fixa är inte lika stor när regnet öser ner.

Ska försöka bränna lite fett nu, inlines får det bli

Morsdag är nog den allra jobbigaste dagen på hela året. Då annonseras det överallt att man ska uppskatta och fira sin mamma. Jag har ingenting att fira. Köpa blommor och lägga på en grav är mer sorligt en sån dag än vad det är vackert.. Försöker att inte bli berörd av alla som säger att dom inte orkar köpa något till sin mamma, eller vet vad dom ska köpa. Mitt tips till er, bjud henne på middag, gör något kul tillsammans som ni kommer att komma ihåg..

Jag önskar att jag också hade någon att fira på söndag. Någon att ringa till, åka till eller krama om..

Det har inte gått så bra i helgen som vi hade tänkt oss. Men det kommer några bilder ikväll. Men vi har inte hunnit med så mycket som vi trodde, så därför kan jag inte visa bilder på allt. Men lite kommer och sen lovar jag att fylla på allt eftersom vi blir klara.

Nu ska jag duscha sen fortsätta med stöket

Återkommer innan kvällen slut.

Ni är allt bra, ni vill alltså se allt. Då har jag ett förslag, kom och hälsa på! Jag ska försöka ta bilder på så mycket som möjligt. Men det är svårt att ge radhuset någon rättvisa. Men bilder kommer på lördag eller söndag, vi ska bara hinna röja undan här först. Och jag har aldrig längtat såhär mycket till att få städa, plocka och om jag hinner så blir det nog att måla om sminkbordet som jag fixat också.

Att livet kan kännas så lätt, så enkelt men ändå så perfekt. Jag har nu skickat in min uppsats som har tryckt ned mig under jordens yta. Men nu är jag tillbaka, och det känns som att mina fötter ska lätta från jorden. Det känns som jag flyger en decimeter ovanför marken. Det känns som jag har kontroll igen. Den där kontrollen som jag bara älskar, som jag behöver för att fungera. Jag hatar känslan av att inte ha kontroll över mitt eget liv.

Det sprutar måsten ur mina öron och ingen av dessa måsten är tyvärr vårat nya hem. Men när denna vecka är slut och klockan slår 15 på fredag så ska kartonger tömmas, gardiner strykas, det ska städas och vi ska fixa allt precis som vi vill ha det. Och jag lova, det kommer mer bilder. Men än så länge är det mest flyttkartonger och saker utplacerade lite huller och buller, inget kul att se på med andra ord. Men jag hoppas ni tittar in här i helgen så lovar jag att försöka bidra med lite bilder.

Men då skulle jag vilja veta vad ni vill se bilder på?

Sitter just nu i soffan med kartonger runt mig och jag känner mig så lycklig att det känns som att det inte riktigt rymms i min kropp.

Flyttningen idag gick bättre än jag vågat hoppas på. Allt flöt på smidigt och ingenting gick sönder. Vi hann till och med fixa lite här innan energin tog slut. Nu sitter vi och njuter av varandra och tillvaron. Vi kryper nog i säng rätt tidigt ikväll, allt springande med tunga kartonger har gjort oss rätt trötta.

Imorgon så fyller min älskade gammelmormor 90 år! Så då ska vi fira henne och umgås. Jag längtar verkligen efter att träffa släkten, så mysigt!

Nu ska jag återgå till att njuta av livet

Godnatt!
Har hållit igång hela dagen och den har varit lite för stressig känner jag nu, magen påminner mig.. Sov dåligt i natt, var "stressad" i mina drömmar och då drömmer jag alltid jobbiga och hemska saker. Jag har haft mittbedömning av praktiken idag och det gick väl bra, över min förväntan med tanke på att jag varit borta lite för mycket. Sen gick jag 14-22 på avdelningen. Så nu börjar jag känna mig rätt sliten. Så nu ska jag försöka hitta något att stoppa i magen, för att förhindra att den börjar göra ännu ondare och sen krypa isäng. Ska upp 06 imorgon, börjar 07 så det är bara att bita ihop.

Imorgon efter Jerker gått skola klart och jag gjort min dag på praktiken så ska vi nog åka en sväng och kolla på vårat hem. För idag fick vi nyckeln!!!

När vi rensade ur förrådet idag hittade jag en lapp som jag skrivit. Jag skulle tro att den är skriven under en av de första dagarna då vi fått veta att mamma var sjuk, så jag var 10 år gammal.

" Hej! Min mamma har en tumör i hjärnan på vänster sida. Hon ligger på lasarettet i stan. Sen ska hon åka till umeå. Jag och Johan ligger hos mormor. Jag länktar efter henne. Pappa är i stan med mamma. Jag önskar att allt är en dröm. Mamma tycker att maten på lasarettet är äklig."



___

Jag önskar att jag fått dela så mycket mer med dig Mamma. Att du hade hunnit träffa Jerker, min kärlek, att du hunnit se mig gå på balen, ta studenten, gifta mig, få barn, skaffa hus. Jag önskar att jag kunde ringa dig och bara säga hur mycket jag älskar dig. Jag önskar att du fått stanna här med oss..

Jag är helt slut!

Magkatarr, flytt, tentastress, praktik med hög press för att jag varit borta så mycket. Det krävs lite energi för att klara av det. Och nu är jag helt slut. De senaste två nätterna har jag sovit 5 timmar per natt. Har inte kunnat somna på kvällarna/nätterna och vaknat mitt i natten utan anledning.

Dagen har bestått av 8 timmars praktik, sedan middag och direkt på flyttstädningen. Har hunnit med att rensa förrådet, och packat ned allt vi ska behålla därifrån i kartonger. Så nu kan jag bocka av en sak på min för tillfället alldeles för långa lista.

Nu ska jag försöka slappna av ett tag och hoppas att John blund har tid med mig ikväll.

Försökte fota nya tapeten genom fönstret, rätt läcker va. Dom andra väggarna är mörka, nästan svarta. Jag tycker det kan få vara rätt mysigt och mörkt i ett sovrum. Tror att det kommer att bli ett av favoritrummen..



Underbara stora altanen som ska få fina vita träutemöbler från svärföräldrarna. Kommer nog att spenderas ett antal varma sommardagar här!



En liten jordgubbsodlig, som är bara våran (det klingar fint i mina öron). Tror vi ska utöka den lite. Jag menar kan man inget om blommor så kanske det är lika bra att plantera lite mer jordgubbar.



Kan ni förstå att det här är vårat?

Kanske ser det lite dystert och grått ut för tillfället. Men jag lovar nya bilder allt eftersom. När gräset blir grönt, när vi får bo in oss lite och fixa till.

Jag kan inte förstå att vi flyttar om några dagar. Det känns så bra i magen att jag är rädd att allt bara är en dröm. Och hur många gånger jag än fått höra " Men du är ju bara 20!" Ja, jag är 20 år, men jag har drömmar, mål och lever ändå. Varför vänta, allt jag vet är att jag lever idag. Varför vänta på framtiden? Det här är min och Jerkers dröm. Våran dröm, och det är allt som räknas

Magen börjar kännas bättre och flytten närmar sig med stormsteg, mindre än en vecka kvar nu. Det är nästan så att det är lite svårt att förstå. Det känns lite overkligen att få flytta till ett ställe som känns så perfekt, så perfekt för oss. Var förbi och kikade för någon dag sen och det är ju bara hur läckert som helst. Altanen är mycket större än den såg ut full med snö sist jag var dit, och det känns bara så rätt. Dom höll på med tapetseringen i sovrummet när vi var förbi.

Jag är helt tankspridd för tillfället och har nog redan börjat inreda där. Nu saknas bara ett vitt nätt litet skrivbord som jag kan ha som sminkbord så känner jag mig helt nöjd! Så om någon har ett över så tell me.

Det är så olägligt att allt det här kommer nu. Praktik, eximinationsuppgift som ska skrivas, tenta om några veckor, flytt om 1,5 vecka och ingenting är gjort. Jag känner mig misslyckad som inte ens lyckas packa ihop lite grejer inför flytten. Men jag orkar ingenting. Blir svettig så fort jag gör något och magonten gör att jag måste lägga mig ner.

Men samtidigt så tror jag att det här är min kropps sätt att säga "du måste ta det lungt nu". Att den visar att den inte orkar hur mycket som helst. Och ibland tror jag att jag inte är gjord för skola. För även om jag aldrig har haft svårt för mig, så har jag alltid haft så höga prestationskrav på mig själv att jag kan förstöra mig själv inifrån. Och att läsa på universitet är för mig jätte jobbigt. Min fokus har hamnat lite snett. Jag fokuserar på alla misstag jag gör, på allt jag inte klarar av istället för att se det jag faktiskt lärt mig, saker som jag klarat av och hinder som jag tagit mig över.

Känner att jag grubblar nu såhär ensam på kvällskvisten. Borde nog lägga mig i sängen istället innan jag lämnar ut hela min själ här.

Godnatt

Mina dagar präglas av smärta, därav världens tråkigaste blogg.

Igår var jag på praktiken men hade så ont i magen att min handledare tillslut skickade ner mig på akuten. Där konstaterades i alla fall magkatarr och nu har jag fått piller (behöver snart dosett och läkemedelslista om jag ska komma ihåg allt som ska tas varje morgon och kväll) som ska minska magsyran. Då hinner kanske de små såren som jag har i magsäcken läka och förhoppningsvis försvinner smärtan. Jag håller på att bli tokig av denna smärta och av att ingenting kunna göra. Jag är livrädd för att inte hinna allt jag ska göra, och samtidigt vet jag att det förmodligen är stressen som gett mig magkatarren. Så det är verkligen en ond cirkel. Jag blir stressad av att vara hemma men samtidigt så vet jag att jag borde ta hand om min kropp, för annars får den ingen chans att läka.

Detta har varit en skit dag, har kallsvettats hela dagen. Delvis pga smärta och delvis pga stressen jag känner inuti.

Åkte och handlade och smärtan kom, så nu halvligger jag i soffan och känner mig helt slut. Kan man verkligen bli så trött av att ha ont?

Borde försöka få i mig lite lunch för jag tänkte försöka fara på praktiken idag även om det gör ont. I värsta fall får jag ju gå hem. Vill ju försöka hinna lära mig något. Och inte bara ligga hemma och ha ont i magen. Hoppas även att läkaren hör av sig snart. För det fungerar inte att ha det såhär

Godmorgon!

Vilket väder det är, sol och flera plusgrader. Man kunde ju bara ha önskat detta väder i helgen istället för det snö, regn och hagel som var. Sitter nu och dricker proviva i hopp om att det magonda ska försvinna. Jag går eftermiddag idag och hade verkligen tänkt dit. Så nu hoppas vi på att det magonda försvinner.

Ska äta upp min sena frukost, är lite rädd att äta eftersom det är då smärtan kommer som starkast, sen ska jag ta bilen och åka och veckohandla. Idag känns det inte lika kul som jag brukar tycka att det är. Men fint väder är det ju i alla fall, så jag får nöja mig med det

Varför kan inte den här smärtan i magen bara försvinna! Det kommer ibland utan anledning, men så fort jag äter något så kommer smärtan som efterrätt.

Kvällen har inte varit så bra. Har känt mig väldigt trött och inte alls mått bra. Jag har ont i magen, ondare än jag haft i helgen. Jag som trodde att det hade blivit bättre..

Det känns i alla fall skönt att gå eftermiddag imorgon, så att jag slipper stiga upp 06.
Ska krypa ner i sängen snart, måste bara låta min sambo se klart sitt favorit program på tvn.

Håll tummarna på att morgondagen blir bättre!