Ikväll är jag liten
Baby ringde nyss och det tog inte många minuter in i det samtalet innan tårarna trillade. Nu har jag gråtit så ögonen är rödsprängda och jag önskar att denna natt inte skulle spenderas själv. Min stjärna och min trygghet skulle inte skada. ( Tack för att du finns, du gör mig starkare även om du är för långt borta)
Tankar om jag gör rätt val, om jag kommer att klara det här.. And it goes on forever
Jag borde inte ens sitta här vi den här laptopen just nu, mitt huvud borde vara nedborrat i alla dessa informationspapper som vi fick idag och som vi "gärna skulle titta igenom" tills imorgon.
Idag är en sådan dag då jag helst skulle vilja krypa ned brevid mamma i soffan i tron om "att allting kommer att bli bra"..
You spin my head..
Ciao!
Skolstart
Kunde inte somna igår. Det var dock inte nervositeten som höll mig vaken, det var lyckorusen. Lyckorusen över att jag får somna i min & J säng, att jag börjar skolan idag, att jag får ha kärlek i mitt liv, att jag kan uppskatta de bra dagarna.
Innan jag skulle sova igår lyssnade jag på Jerkers gamla ipod, som jag fick låna i början av vårat förhållande, dvs snart 3 år sedan. På den fanns musik som jag lyssnade på när jag mådde dåligt, tiden efter att mamma gått bort. När jag slog på den och såg all denna musik blev jag först livrädd, tänk om jag skulle känna samma sak igen, samma smärta samma sorg. Till min förvåning märkte jag att det inte alls var det jobbiga och kämpiga som kom fram. Det var bra känslor, glada känslor. Att jag kunde ligga tre år senare och lyssna och känna lycka och glädje. Det låter säkert som en gröt i era öron nu, men jag är glad att jag hittade ipoden. Den stärkte mig.
Nu ska jag äta frukost och ladda upp inför skolstarten. Förväntansfull är vad jag är!
Hoppas eran måndag är lika spännande som min, ett tips till er. Ni som hatar måndagar, tänk att det är en hel vecka tills nästa.
Ciao!
Kärleken förgyller mitt liv
Har inte mycket att skriva idag. Imorgon börjar skolan, jag , lilla jag som nyss fyllt typ 15 eller hur det nu var?, ska börja på universitetet. Det känns underbart skrämmande. Jag vet att detta är vad jag vill göra, men självkritiska jag tänker tankar som "kommer jag att klara det" "kommer jag att orka läsa om cancer" "kommer jag att ha energi"
Det som gör mig glad är att jag vet att det finns personer bakom mig, som stöttar mig, hjälper mig och tror på mig. Och det är tackvare dom som jag tänker stiga upp imorgon och åka till skolan, det kommer säkert att vara pirrigt, spännande och en häftigt känsla. Men jag vet att så länge jag har kärlek runtom mig så kan jag övervinna allt!
Pussförbudet upphörde i fredags, så gissa om vi har pussats som 14 åringar i helgen.
Jerker har åkt till Norsjö och ska stanna där till på torsdag. Hans skola börjar också imorgon och de ska starta med en uppsamlingsvecka där. Vilket jag tror han tyckte var ganska spännande. Ska bli kul att prata med honom imorgon så vi får bolla våran första universitetsdag med varandra. Nu ligger jag här och myser i soffan, funderar och jag ska hacka lite grönsaker och dippa eller om jag ska spara det till imorgonkväll, som en belöning för skolstarten. Blir nog så, kanske ska mosa en banan och äta nu istället, för jag är lite hungrig.
Avrundar helgen med att påminna er om att ta hand om era nära och kära. Kärlek är det viktigaste i livet!
Ciao!
Aktuen
Blev positivt överraskad över hur fint det är på akuten nu, de har byggt om och det är mycket fräschare. Nytt väntrum (vilket lyft!), nya sängar inne på salarna, nya dörrar och det fick "tänkarjag" att gå igång. Hur renoverar man akuten? Jag menar, man kan ju inte stänga ned akuten, man borde inte kunna bygga om vissa delar i taget, för det borde ju blockera framgången, och är det akut så måste det kunna gå fort. Jag vet faktiskt inte, och personalen igår inte hade varit så skeptisk (de trodde nog att jag var onykter eller något, för läkarn betedde sig KONSTIGT)
Nu ska jag ta mig något i kistan, har inte ätit mycket sen i måndags vilket sätter sina spår, kurrkurr låter den så nu är det bråttom.
Men först måste jag ju berätra världens bästa sak, min älskade bror och hans Emma har äntligen kommit hem från Asien. De åkte första veckan i juni, så efter tre månader är de mer än välkommna hem. Så idag så åker vi allihop till pappa i stugan. Jag behöver nog inte berätta att jag längtar galet mycket.
Här får ni en mycket gammal bild på bror och jag. Julen 06 rättare sagt.
Jag älskar dig bror! Du har varit min idol sedan jag var liten, även om du varit mörkrädd, rädd för blod och jag varit den tuffare av oss.
Påtal om Johan och blod, så måste jag komma ihåg att berätta en sjukt gullig och rolig historia. Ska försöka komma ihåg det till efter jag fått mig något i magen.
Ciao!
Igår gick ju så bra..
Något som gör mig ledsen var enda gång jag tänker på det är hur mycket min hjärna fullständigt trängt undan. Jag minns inte så mycket från alla dessa år med mammas sjukdom. Allt är en röra i mitt huvud, en endaste röra. Jag trodde att det skulle reda ut sig efter ett tag. Att det var sorgen och chocken efter förlusten som påverkade. Men nu efter tre år är det fortfarande lika rörigt. Och det gör mig ledsen, för det känns som jag missat så himmla mycket av de sista åren med mamma, så mycket av min uppväxt, så mycket av de sex åren.
Att inte minnas mamma innan cancern, är också en sak som ofta sätter sig fast i mitt hjärta och som sitter kvar hur mycket jag än försöker att få bort det. För det gör ont. Jag vill minnas tiden innan sjukdomen också, jag vill minnas mamma, inte bara cancern. Nu ska jag inte påstå att det bara är cancern jag minns av sjukdomsåren, men jag vill minnas mamma som frisk. Det är svårt att förklara, men det jag menar är att jag inte bara vill minnas mamma som sjuk, liggandes i sjukhussängen, som tappat håret, som har ont, som tycker att det är hennes fel att vi måste sitta på sjukhuset med henne istället för att vara hemma och leka med kompisar.
Men trots sjukdomen så tänkte mamma alltid på oss i första hand. Hon var så omtänksam, hon ville alltid att vi skulle ha det bästa, må bra och inte vara ledsna. Jag minns speciellt hur hon alltid tog mat sist, så att alla andra kunde få äta hur mycket de ville. Hon ville alla väl, hon levde och kämpade för oss. Jag är så otroligt tacksam för att vi fick de där extra sex åren. Även om hon var sjuk så var de åren de mest värdefulla och kärleksfyllda åren i hela mitt liv. Under de åren så växte jag.
Men även idag kan jag vissa mornar vakna upp och tänka " hur ska jag klara mig igenom den här dagen?" Precis som det var den största delen av det första året..
Nu måste jag sluta, undvika att laptopen får bestående vattenskador. Jag måste andas, finna styrkan igen, fokusera på allt det bra som finns i mitt liv.
Puss på er alla underbara och goda människor som finns runt om mig, som hjälpt mig fram dit jag är idag.
So wrong, so wrong
Friskförklarade mig tidigare idag, men efter att ha suttit på förfest i hela två och en halv timma (nykter) är jag död igen och fick bege mig hemåt. Ligger nu i soffan, partysminkad och uppklädd, snorig som få och huvudet dunkar. Hurra för vad det än nu är som jag dragit på mig. Jag tror jag nött sönder våran soffa i veckan, har legat här i fem dagar nu och jag kan konstatera att det är lyx att ha en bäddsoffa när man är sjuk. För då kan man sova framför tvn hela dagarna. Det är tråkigt att bara äta flytande mat ( 1 liter fruktsoppa och lite yoghurt) i fyra dagar. Det är tråkigt att ligga hemma själv på en fredag..
Blää nu blev jag på dåligt humör, så jag tänker ligga här och tycka synd om mig själv tills det gått över!
Ciao!
friskförklarad, snart iallafall
Jag lever helt enkelt, ni ska till och med få bildbevis, för då kan jag passa på att visa min nördbrillor. Jag tycker att det är tråkigt att jag blir några år äldre så fort jag tar på mig dem. Men som någon klok sa " man är aldrig äldre än man känner sig"
Nu borde jag ta bort täcket från soffan, för snart kommer J hem. Och vet ni, inte en endaste liten puss sedan i måndags. Jag håller på att dö av pusslängtan. Fast det var faktiskt jag som bestämde att vi skulle ha pussförbud tills jag blev frisk. Så jag tror minsann att jag får ta och friskförklrar mig själv snart..
Ciao!
Nu tänker jag bli frisk
Nu ska jag försöka äta min första mål med fast mat sedan i middagen i måndags. Får se vad jag ska hitta på för spännande som magen orkar med.
Tack för alla fina kommentarer i det förra inlägger, de värmer ska ni veta!
Ciao!
Tre år sedan jorden rycktes bort under mina fötter
Jag minns hur jag kom hem från skolan, 10 år och tre månader gammal, och jag fick direkt en konstig känsla i min kropp. Mamma, som på den tiden var sjukskriven pga sin huvudvärk, brukade alltid vara hemma när vi kom hem. Men denna gång möttes jag inte av mamma utan det var mormor och morfar. Jag försökte förstå, jag försökte fråga varför inte mamma var hemma. Och då minns jag hur dom svarade att hon och pappa var hos doktorn. Jag har under hela mitt liv önskat att jag hade en lillasyster eller lillebror, så jag fick mig att det var därför de fick uppsöka läkare. För att kolla om barnet mådde bra. Jag minns att det var en varm dag i Maj, så jag tog fram mina ritgrejer och satte mig ute på altanen och funderade och ritade. Det hade växt fram ett litet hopp inom mig, skulle jag äntligen få bli storasyster.
Efter ett tag kom mamma och pappa hem och det skulle visa sig snabbt hur fel jag hade haft.Det var ingen liten bebis som växte i mammas mage, utan det var en tumör som växte i hennes huvud..
Jag minns hur jag satt där i kökssoffan, mamma, pappa och mina morföräldrar grät, de försökte dölja det, men jag tyckte att det var konstigt att de var så ledsna. Mamma försökte förklara för mig, att hon var sjukt, att det fanns en tumör i hennes huvud, hon hade cancer. Vadå cancer, jag var tio år, vad vet man om cancer då. Jag hade ingen aning om hur allvarligt det faktiskt var. Det var inte föränn min storebror kom hem från skolan, och jag satt med när mamma och pappa berättade för honom som jag förstod att något var fel. Johan, som då skulle fylla 13 år, visste mer än mig och förstod hur allvarligt allt var. Det var när han började gråta så trodde jag att mitt hjärta skulle gå sönder. Varför gråter alla? Varför förstår jag inte vad som händer? Varför händer det här oss?
Om jag inte minns fel så åkte mamma och pappa upp till sjukhuset samma dag. Resten är en endaste röra, jag vet inte när, var och i vilken ordning alltig hände efter det.
Under sex års tid så operarades hon 9 gånger, genomgick både stårlbehandling och cellgifter. Känns som att stora delar av de sex åren spenderades på sjukhus, Skellefteå och Umeå. Vi fick flera hem. Vi spenderade långa stunder nere i Umeå och jag miste många vänner under mammas sjukdom. Jag förlorade mycket av min barndom, jag var tvungen att växa upp fort. Men en sak ska ni veta, under dessa 6 år fyllda av sjukdom, så växte våran familj, vi blev starkare, tajtare och vi uppskattade varandra. Jag har haft en bättre uppväxt än många andra jag känner, och jag ska inte säga att det var tackvare sjukdomen, det var tackvare sjukdomen som vi insåg hur mycket vi behövde varandra. Det var tackvare varandra som vi klarade av allt det tunga, ledsamma och sorgsna.
Idag, tre år efter förlusten av min älskade, underbara, kärleksfulla, omtänksamma mamma så är livet lite som en bergochdalbana. (därav bloggnamnet) Många av dagarna är fyllda av glädje, lycka och kärlek. Men vissa dagar smyger sig saknaden på. Saknaden av en av de absolut finaste människorna som funnits på denna jord. Saknaden av min mamma.
Den där karlaförkylningen
Ligger i soffan och har hög feber, halsen är så tät att det enda intaget som är möjligt är i flytande form och min kropp gör ont. Därav inga blogginlägg för tillfället.
Jag hoppas ni klarar er tills jag blir frisk
Ciao
Den där känslan som aldrig riktigt försvinner
Men öven om det får mig att gråta så tror jag inte att det bara är dåligt. Jag menar.. jag vet inte vad jag menar. Nu vill jag att min baby kommer hem.. Behöver lite värme
Stolt över mitt beslut
Jag valde med andra ord att inte åka och trotsa min kropp. Ligger nu i soffan och inser att det var tur att jag stannade hemma. Mår illa, har mest troligt feber, halsen är så tjock att jag inte ens kan trycka i mig något onyttigt. Nu börjar Linas kvällsdagbok på femman. Och det känns helt lägligt ikväll, jag kan ligga här och tycka synd om mig själv och se en film som Jerker ändå inte skulle tycka vara sevärd.
När jag stiger upp imorgon så vill jag inte ha någon huvudvärk, ingen feber, inte ha en hals som beter sig som en uppstoppad kalkon, jag vill inte känna illamåendekänslan som har infunnit sig i min kropp de senaste timmarna. Det tycker faktiskt jag inte är alltför mycket begärt.
Ciao!
Frågan är om det är idiotisk
Får se, jag följer med så får vi helt enkelt se hur mycket kroppen orkar och hur mycket jag ska utsätta min stackars kropp för idag.
Hörs ikväll?
Ciao!
Migrän var gårdagen problem, idag är det halsont
När jag då vaknade 14 timmar senare och känner mig lite konstigt i halsen, tänker jag för mig själv " tänk om jag blir sjuk nu också" Och nu har några timmar gått, halsen gör ondare och ondare hela tiden, och det tjocknar igen. Halsen är röd..
Hurra för att kroppen för mig glad..
Ciao!
Veckan som varit i bilder
Var och plockade ärtskidor i farmors kolonilott, och eftersom alla i rymmdes i min mage ju då så hackade jag upp dom och satte dom i frysen. Perfekt att blanda ned i wook eller någon annan maträtt.
Jordgubbsfromage med färska jordubbar från landet i stugan, underbar efterrätt.
La ut hela 99 kronor på detta fräscha bälte, och ingen kunde ha varit lyckligare över nitarna än min kära Jerker. ( Ni får gärna bortse från det faktum att bilden är vriden )
Kvällarna i stugan, som fyller mig med energi, spenderas ofta här. På "vinden", som är så härligt enkel, mysig och gästvänlig.
Ciao
Min ovän migränen
Efter att jag skrivit inlägget igår kom migränen krypande, Cecilia kom förbi och vi käkade mat, och när hon åkte vid fyra så dunkade på riktigt bra i knoppen. Raklång i soffan och där låg jag till tio, med undantag för när min underbara sambo hade lagat middag. Nu, efter att ha sovit i ungefär 14 timmar, så är huvudvärken nästan helt borta. Vilket glädjer mig, för migränen förstör allt. Jag som trodde jag blivit fri från den, men nu har den varit på besök i min kropp två gånger de senaste tre veckorna. Måste dessutom fylla på mitt förråd av migräntabletter, Eaze.
Idag har jag en överfull tvättkorg, ja det hänger kläder utanför, som förhoppningsvis hinner bli tom innan min arbetande älskling kommer hem. För ikväll ska minsann inte han måsta laga middag, han ska sitta på arselt och njuta. För han var så söt igår, ni förstår inte.
Nu ska jag lägga in bilderna som jag har lovat om länge nu.
Ciao
Hurtig dag
Tjugo i tio och jag har hunnit äta frukost, åka med Lina till Skelleftehamn, kollat på min gamla skola och pratat lite med gamla lärare, hunnit ta sista sprutan av min twinrix vaccination, åka buss till stan (helt plötsligt började jag känna mig som 15 igen, osäker och ursch..), varit och slängt iväg några tusenlappar på ett par glasögon, konstaterat att det ser ut som jag nyss fyllt 30 när jag har på mig dom (smickrande..)
Nej glasögonen ska bärar, även om jag blev minst 10 år äldre i dom. Försöker alltså intala mig själv om att jag mår bra av det. Även om jag kanske inte är en puma!
Kanske ska lägga in lite bilder på datorn så ni får se lite, kommer snart
Och pappa, skylla på materiella ting går ju alltig.Erkänn bara att din dotter har blivit en bättre ordfejdenspelare än du. Inget sagt om humöret de få gånger jag inte vinner..
Ciao
A hard work
Jag har varit produktiv och skapat lite armband idag, mycket fina måste jag säga. Min älskling ville ha två, så massproduktionen satte igång. Vi har även hunnit med att spela lite kort, bara vinster till mig. ( Tur att Jerker inte läser bloggen särskillt ofta)
Nu tänker jag dra mig från burken, den är inte lika underhållande som min lättroade sambo.
Ciao!
When the dark comes I know you´re still there
Här hemma står det rå-om-varandra-kväll på listan. Vi sitter här med varsitt vin glad, och lite smasigt tilltugg. ( Jag vet, helt plötsligt lät det som vi fyllt 30 och våra barn ligger och sover) Jag tycker om den känslan som det ger.
Veckan i stugan har varit mycket värmande. Sedan man flyttade hemifrån så uppskattar jag Pappa så mycket mer, jag ser honom som en av mina bästa vänner och min pappa samtidigt. För han är en riktigt stjärna min far! Morfar fyllde 75 i torsdags så jag gick upp och grattade honom, fick mig även lite födelsedags fika, trots att han avsagt sig all uppvaktning.
Sen har jag vunnit över pappa några (läs: minst 5) gånger i Ordfejden. Ett spel som jag och Pappa nöter, men i sommar så måste jag erkänna att jag vunnit det mesta. Undrar om Pappa börjar bli gammal.. Jag vill även minnas att jag är den nuvarande rekorhållaren dessutom. ( 554 poäng för er som spelat det )
Nu tänker inte jag spendera mer tid vid den här burken, jag har ju min älskling nära och då är valet inte svårt.
Ciao!
Hjärtat mår bra
Nu är jag hemma igen, har varit i stugan i några dagar, vilket alltid är skönt. Men att vara hemma med min älsklingen är alltid det bästa jag vet. Så vad kvällen bjuder på vet vi inte, ska äta thaiwook till middag eftersom jag har haft världens sug efter det i några dagar. Jag sugen på att aktivera mig ikväll, vet dock inte vad jag är sugen på att göra. Ibland är det kul att man bor i lilla Skellefteå..
Nej jag ska inte skriva negativa saker, för det speglar inte hur jag mår idag! Idag känner jag mig lycklig, påhittig och lite hemlighetsfull.
Bilder kommer sen, men nu ska jag pussa på min honey.
Ciao!
Rubrik
Ska snart gå ned och käka lunch med Cecilia, pastasallad med kyckling och mango/curry dressing blir det för min del. Det är som en klassiker, jag och Cecilia på waynes och jag köper pastasalladen. Tycker att den är så oerhört god, om ni inte har smakat den, gör det!
Ikväll åker jag till pappa i stugan igen. Jerker ska bo hos sina föräldrar i Burträsk i några dagar, och då tänkte jag att jag kunde passa på att åka till pappa och mysa. Han är så duktig min sambo, dom har beordrad övertid på lördag så stackarns måste jobba. Han ska vaccinera sig också och vara med en vän som snart åker ned till södra sverige. Lördagen är öppen, så om någon är sugen på att äta middag tillsammans eller göra något kul, hör av er!
Såhär tänker jag gå klädd idag
Tröja Gina Tricot
Lång väst H&M
Jeans Från Spanien, inköpta för evigheter sedan
Ciao!
Maraton
Ciao
Överraska baby
Bäst jag börjar så jag hinner till mig arbetande sambo kommer hem.
Ciao!
090818
Hur som helst så fick detta mig att vakna, ska först och främst bara ta det lugnt en stund. Sen idag så ska jag gå och köpa almanackor till mig och Jerker, nu när vi blir högskolestudenter så måste vi ju agera som det också.
Hörs sedan, Ciao!
Kärleken är det finaste som finns
Och jag delar den med den snällaste, mest omtänksamma, roligaste och skönaste människan jag vet. Livet skulle sett helt annars ut om jag inte träffat Jerker den där dagen i början av december 2006.
Jag tycker det intressant att tänkta "tänk om".. Tänk om jag inte hade gått omvårdnads programmet på gymnasiet, eller tänkt om inte Jerker hade gjort det. Tänkt om jag inte hade varit i skolan, tänk om jag inte hade fått syn på honom. Tänk om jag inte hade pratat med honom flera timmar varje dag och min familj retat mig för "burträskar´n". Tänk om jag hade fegat ur dagen vi skulle gå och fika på Kåffe In, tänk om jag inte hade vågat öppna mig för någon i rädslan att förlora någon jag älskar igen, tänk om....
Jag tackar mig själv, honom och möjligheterna för att allt blev som det blev. Nu sitter vi hemma i vårat hem, med Icas meddlems blad som det står Jerker & Evelina på, med scones som snart ska in i ugnen och som vi sedan ska avnjuta under våran myskväll ikväll. Jag är så tacksam för kärleken!
Ciao!
Tänkaren är tillbaka
Pratar med min kära brors flickvän på facebook, saknar de små turturduvorna som varit i Asien sedan början av Juni. Och vi kom in på skolstart, mål och nervositet. Hon som redan hunnit läsa några terminer på högskolan påminde mig om att man måste lära sig att acceptera att man inte alltid kan ha alla rätt på högskolan. Och det har alltid varit mitt stora problem. Att lära mig att acceptera att misslyckas, eller rättare sagt att inte ta så hårt på ett litet fel. Jag har gått ut gymnasiet och aldrig haft IG på ett enda läxförhör, prov eller i ett betyg i hela mitt liv. Jag har alltid haft höga krav på mig själv, allt för höga för mitt eget bästa. För mig har det hitintills varit en kamp mot mig själv, att inte tro att hela världen går under för att man hamnade just under MVG gränsen på ett prov eller att inte tänka att "jag kunde ha gjort det lite bättre" när man får 63 av 64 poäng på ett prov. Det tror jag blir min största utmaning i höst, att klara av att brottas med mina höga mål. Tror att jag måste riva ned mina murar också, men det tar vi en annan dag..
Ciao!
Konsten att uppskatta en regnig dag
Nu tänker jag se till att få mig lite i magen, den har börjat kurra nu, jag steg ju trots allt upp redan 07.40. Fråga mig inte varför, jag vaknade då. På senaste tiden har jag haft svårt att sova efter att Jerker åkt till jobbet. Vet ej om det är för att jag känner mig dum att han måste åka och jobba eller om jag saknar lite värme och kärlek i sängen.
Ciao!
Back home
Efter en mycket behövlig helg i stugan så har ni nu landat hemma. Ska ta en snabb dusch, sedan slänga ihop en sconesdeg innan vi ska mysa framför filmen på 5an klockan nio. Så det är bäst jag skyndar mig om jag ska hinna. Uppdaterar imorgon istället, hoppas ni haft en skön helg ni också.
Ciao!
see you later alligator
Kvällen bjuder på grillat, rosévin och några ur släkten. Ska bli trevligt och gott. Känner faktiskt hur magen kurrar en aning nu, så det kanske är bäst jag packar ned det sista, rullar ihop damsugsslangen och sticker iväg.
Sköt att få vara ledig några dagar med dom viktigaste i mitt liv, mina två män som jag brukar kalla dom för.
Alla Harpers Island avsnitt är inlagda på min dator, vilket innebär spänning i porrstugan..
Ciao!
Oh sweet jesus!
Idag är en bra dag!
När Jerker kommer hem från jobbet så ska vi bara plocka ihop lite saker och sedan åka till Pappa i stugan. Grillat blir det ikväll och det tackar magen inte nej till. Stannar där till på söndag så det blir nog inte särskilt mycket bloggande denna helg.
Återkommer med ett till inlägg innan vi åker.
Ciao!
Idag lyser solen
Dessa smaskade jag i mig härom dagen ute på gräsmattan, solvarma hallon. Mmmmm!
Nej nu ska jag ta mig i kragen..
Ciao!
Medicin
Det går inte att hitta något mer passande än en underbar pojkvän som kommer hem från jobbet, vetande om att jag haft en mindre bra dag. Detta innebär att älskligen kommer hem och gör allt för att få mig på bättre humör, få mig att skratta. Och tro mig, han har lyckats. Han är min medicin mot en dålig dag. Tack baby boy, you´r the world!
Nu ska vi baka scones. Hur gott är det inte med nybakade scones med smör som smälter, ost och marmlad. Sen ska vi nog lägga oss och mysa framför Harpers Island.
Detta recept tänkte vi prova oss på ikväll
Ciao!
Hjärnan går på högvarv
Nu tänker jag värma på lite lunch, andas lite och försöka att inte hetsa upp mig. Jag har gjort det jag kan nu, jag kan inte veta allt och jag har gjort det jag kan för att ta reda på det jag inte vet. Thaiwooken som jag lagade tidigare i veckan kanske kan få mig att bli lite lugnare.
Ciao!
morning sunshine!
Inte för att jag känner så det minsta idag. Jag hatar att vara ensam, nu är jag faktiskt riktigt less på att vara ledig. Jag vill ha en vardag, något jag vet att jag måste göra varje dag. Så det är med skräckblandad förtjusning som jag längtar lite till skolan börjar. Något nytt, det är ett stort steg mot mitt nya mål, det jag vill göra.
Jag ska nog äta frukost nu, har varit hungrig sen baby åkte till jobbet klockan 06 i morse.
Ciao!
Parträning
Åka inlines tillsammans en lagomt sval kväll som denna var exakt det vi behövde. Kände oss aningen sega efter kebabmiddagen som jag lagat och jag var rastlös efter att ha suttit och väntat hela dagen på att baby skulle komma hem . Så blev det en tur på inlines. Skönt att röra på sig lite, vi spurtade upp för en lång backe vilket kommer att resultera i träningsvärk i rumpan imorgon. 
Ikväll ska vi göra ett nytt försök att se Harpers Island. Ruggig serie men det är bra, och så länge jag har baby som skydd behöver jag inte vara lika rädd. Längtar lite, att se skräckfilm tillsammans gör så att man sitter supertätt, sådär som man gjorde när man var nykär och inte kunde få nog av varandra. Nu får någon av oss värmeslag när vi sitter supertätt och myser. Fast det är klart, efter snart 3 år betyder myset ändå mycket mer, eller det är lite annars än förut. Jag älskar tryggheten i vårat förhållande. Att jag vet att han är min, och jag är hans.
Ciao!
irriterad!
Nu tänker jag gå till köket och laga lite kebab, så att middagen står på bordet när älsklingen kommer hem från jobbet. Små saker i vardagen är det som håller kärleken vid liv. Igår fick han en liten choklad pralin som det står "jag älskar dig" på. Uppskattat enkelt och så värdefullt. Kanske därför att jag bara känner mig mer och mer kär för var dag som går. Det är såhär jag vill leva mitt liv, tillsammans med Jerker.
Ciao!
En riktig nörd behöver glasögon
Jag tycker att det är så svårt att hitta ett par glasögon som känns som "jag", som inte gör att jag ser ut som jag är närmare trettio. Men allra svårast var det att hitta ett par där det inte såg ut som ett par glasögon var ute och gick med mig. Glasögonen måste vara en accessoar, de får inte äta upp hela mig och svälja mig hel.
Så hur svårt det än var att bestämma sig så valde jag tillslut ett par, jag känner mig relativt nöjd med dem. Ska bli spännande att hämta ut dem och höra vad alla andra tycker. Speciellt eftersom glasögon tömmer ett konto. Jag tycker att det är helt galet och fel. Ska man måste slänga ut 3500 för att man inte ser riktigt som man ska. För att ens ögon inte är riktigt ok. Jag tycker att det är skrämmande. Tänk så många människor det måste finnas som är i behov av glasögon och liknande saker, men som inte har råd med det. Det är en lite konstig värld vi lever i..
Som ni förstår är "tänkar-jag" igång, ska bege mig till Ica maxi och rensa kontot istället för hjärnan.
Ciao!
Some uppdate
Tror att jag slänger in lite bilder här så ni får se.
Såhär spenderades tis-fre förra veckan med Pappa. Underbart väder och det var sjukt härligt att få umgås lite med honom själv.
Pappsen plockar jordgubbar, och jag stod utanför och håll på dö av skratt
Pappa lagar lite kebab ute till havs, smaskens!
Vacker himmel vid Åbyälvsmynningen.
Vi begav oss med båten till Stenskär, vid Piteå, 3 mils färd på vattnet. Underbart vackert! Åkte runt tio på morgonen och var hemma runt samma tid på kvällen.
Just innan vi skulle åka från Stenskär så var det såhär fint
Fast man får ju inte glömma att vi hade tagit med oss "pappas fångst" och satt och njöt av dem på stranden innan vi begav oss hemåt.
Vi åt lite Öring, som pappa fiskat upp veckan innan i fjällen. Lyx på havet tänker ni, och Ja det var precis det de var!
Sen åkte älsklingen och jag och vårat kompispar till Piteå och bodde på hotell hela helgen. Detta var Lördagens underhållning som var riktigt bra. Schlager i alla ära
Samma gäng som gjorde shlagershowen uppträdde också med en "sensuellshow" ( porrigshow) runt midnatt. Denna bild blev suddig, vet ej om mitt alkohol intag var det som påverkade eller ej. Men lack och porrig dans var det som bjöds på.
Slitna hjältar påväg hem från en underbar helg i Piteå!
Nu tänker jag gå och göra mig lite frukost.
Ciao!
the past..
Ska se lite Harpers Island med baby, han är allt!
Ciao
Kärleks & myskväll, jag älskar det!
Jerker är och köper grova korvbröd, lät lite annorlunda med ni förstår. Efter att vaknat bakis i Piteå, tagit oss hem och sedan stekt och spelat volleyboll i Boviken blir det inte mer kulinariskt än bullens varmkorv med bröd.
Nu kom han in genom dörren, bäst jag springer och slår igång ugnen så han inte tror att jag suttit vid datorn när han var tvungen att springa iväg på affärn..
Ciao!
Home sweet home
Uppdaterar sedan!
Ciao
Tandläkaren, check!
Om bara en liten stund kommer pappa hit, jag ska följa med honom till stugan. Eftersom Jerker har börjat jobba igen, och pappa har en semester vecka kvar så tänkte jag att jag lika gärna kan spendera denna vecka i stugan tillsammans med han istället för att sitta hemma. Så jag stannar där till på fredag. Och på fredag, så åker vi ju till Piteå med Paulina och Andreas. Jag är taggad till tusen! Underbar favorit i repris med älskade människor, finns inte så många bättre sätt att spendera en helg.
Idag ska jag och pappa ut på havet med båten, steka lite och njuta av sommaren!
Ciao!
Uppe med tuppen
För mig har det denna sommar inte funnit någon anledning att stiga upp tidigt, så att jag är uppe redan nu är lite chockerande. Om det inte vore för den sprängande huvudvärken så hade jag inte tyckt att det var så farligt. När jag har såhär ont i huvudet så vill jag helst lägga mig i sängen igen och dra täcket över huvudet. Det går tyvärr inte idag, ska vara hos tandläkarn i Skelleftehamn klockan 8. Så nu sitter jag oh försöker få lite frukost i magen. Igår var en dålig matdag. Jag var inte sugen på mat och åt och drack förmodligen alldeles för dåligt, därav huvudvärken idag.. Men nu har två rostade mackor och en skål med mjölk och kellogs special K slinkit ned, så ingen huvudvärk imorgon hoppas jag.
Nu måste jag göra mig klar, vill ju inte komma försent precis.
Ciao!
Jag behöver ingen red bull
Imorgon ska jag på mitt sista gratis tandläkarbesök. Tandläkarna tyckte tydligen att jag blir vuxen snart, men det är ju faktiskt månader kvar tills jag fyller 20. Vilket låter helt galet i mina öron, för jag är fortfarande 14, oskyldig och hade en tid då jag senast fick komma hem på kvällen.
Att flytta hemifrån innebär att man sätter sina egna regler, det är lite tråkigt faktist. För när jag bodde hemma så hade pappa satt upp vissa regler, vilket var skönt. Då hade man struktur.. Ni tycker säker att det är helt galet, men jag gillar regler. Jag gillar att veta hur saker och ting ska vara. Men hur korkad skulle jag inte låta om jag gav mig själv utegångsförbud, eller om jag inte tillät mig själv att sova tillsammans med en kille.
Lite saknar jag att bo hemma, med pappa, i tryggheten. Nu menar jag inte att jag inte känner mig trygg med Jerker, absolut inte. Men ni vet tryggheten med att bo hemma som liten. Man vet att det kommer att finnas mat i kylskåpet, man behöver inte oroa sig över ekonomin, man behöver inte betala räkningar, man behöver inte tänka på så mycket annat än tonårsproblem och ifall man kan läxan till skolan imorgon.
Fundera är bra, nu har jag rensat min hjärna. Så nu är jag redo för mysstund med min prins
Ciao!
Broder älskade bror
Pratade just med Johan på chatten på facebook, kanske inte det vanligaste sättet att föra ett samtal. Men eftersom han just landat i thailand efter att ha varit i vietnam och kambodja sedan början på Juni, har vi haft lite svårt att prata. Saknaden efter han och Emma smyger sig på, vill helst att dom ska komma hem i veckan, men dom har en månad kvar i Thailand och jag antar att jag får stå ut.. Kanske hoppar på ett flyg till thailand och spenderar två veckor med dem. Är gode sugen. Känner att vara ensam hemma på dagarna utan någon speciell syssla inte riktigt är min grej. Kan ju hoppas att någon vänlig själ med jobb över kan ringa och höra om jag är ledig.
Har fått mit lite sol idag och lite solvarma hallon från våran trädgård. (Bilder kommer sen idag) Ja, man kan ha trädgård även om man bor i lägenhet mitt inne istan. Jag älskar det. Hallonbuskar, rabarber, tre äppelträd, svarta och rödavinbär.
Ciao!
More or less awake
Ska nog slå igång någon onlinetv nu och kanske blir det frukost i sängen, lite lyx måste man ju få unna sig!
Ciao!
jag gillar det
Jag har varit somrig idag och ätit isglass, det bästa med sommaren måste vara vara just glassen. Eller inte bäst, men en av de bästa sakerna.
Nu tänker jag fortsätta se film med killarna!
Kvällens film verkar lovande, den började klockan 21 och uppfyller alla krav för en bra film.
Ciao
Mycket privatliv resulterar i lite inlägg
Nu till helgen ska vi till Piteå med Paulina och Andreas, vilken jag längtar tokmycket till. Åker på eftermiddagen på fredag och ska bo på hotell till på söndag. Kan det bli bättre? Bad på äventyrsbadet, rosévin och fanta ( Tack Lisa! ), hotellfrukost, hotelliv, hotellsängkläder, äta middag ute, få fixa till sig och sminka sig i flera timmar, klä upp sig, njuta av sällskapet och förhoppningsvis bjuder kanske Andreas på en favorit i repris, det vore galet kul! För det bröt alla isar och jag fick nog magrutor den dagen ( de försvann fort, men tror nog ändå att de uppstod)
Ikväll blir det att umgås med lite folk. Kanske blir det fotboll eller vollyboll, kanske blir det glass och film. Jag är mest sugen på att röra på mig, kan behövas efter middagen som vi just tryckt i oss. Just nu har både jag och Jerker superont i kistan, så båda har intagit lodrätt läge.
Ska mysa lite med min baby nu innan vi tar tag i livet igen.
Ciao!
Tårar och skratt går att kombinera!
Har suttit och haft deeptalk nu. Är det inte härligt att kunna prata om allt mellan himmel och jord. Allt från döden till självförtroende till godissorter. Har gråtit som ett litet barn, har legat ihopvikt och skrattat som om jag vore tillbaka i Kiruna igen! Har även blivit uppläxad om hurvida man ska särskriva ord och inte. Hur ordets "vars" kan vara så underhållande. Det är precis kvällar som denna som man behöver ibland. Helt oplanerat och sådär underbarat som bara oplanerade saker kan bli. Jag som alltid planerar allt i minsta detalj och ska ha koll på allting uppskattar när man kan sitta och prata i flera timmar utan ände. Jämföra hur olika man är samtidigt som man inser hur fruktansvärt lika man är. Att ens skillda tro inte alls behöver göra att man är olika.
Detta har jag också försökt lära mig ikväll:
Kvällens resultat. Jag har blivit påminnd om att livet går upp och ned men man gör ett val. Man måste välja att må bra för att må bra! Detta får avsluta detta inlägg.
Godnatt kära vänner
Ciao!
Jag tycker om livet, och allt det goda
Har haft matkoma sedan middagen, Jerkers tacogratäng är inte att leka med och sedan lite bär efterrätt på det. Nu väntar film med Jerker, Lars och lite lördagsgodis. Orkar inte skriva så mycket idag, känner att det finns roligare saker att göra. Förhoppningsvis är energin tillbaka imorgon så jag kan berätta om nästa helgsplaner, som jag för övrigt ser fram emot till tusen. Favorit i repris kan vi nog säga. Fast denna gång blir det dubbelt upp.
Denna film ska vi se nu, förhoppningsvis en höjdare!
Tankarna har varit upp och ned idag. Saknad, lycka, längtan, kärlek. Men överlag har det varit en bra dag. Och jag har min älskling att tacka för det. Han är oslagbar!
Ciao!
Livets goda studer
Uppdaterar sen!
Cioa!
