minegenbergochdalbana

Gäääsp!

Jag är så trött!

Innan jag och min älskade sambo träffades så sov jag helst själv. Jag ville inte ha någon i min säng, jag kunde inte sova och vaknade så fort den andra personen rörde på sig. Förmodligen handlade det om att jag inte litade tillräckligt på personen som låg brevid mig. Men jag kände direkt att det var något annorlunda, redan första gången J och jag delade säng. Det vore en lögn att säga att jag sov jätte bra de alldra första gångerna. Men med tiden så har han blivit något jag behöver för att somna. Något jag behöver för att kunna sova tryggt och skönt. Mardrömmarna kommer även när han ligger brevid mig, men att vakna upp mitt i natten livrädd och gråtandes känns inte lika jobbigt om man har en famn att krypa upp i.

Så nu efter tre nätter utan honom (löjligt lite kanske ni tänker nu..) känner jag mig nästan lite utsliten. Jag har inte fått sova gott någon natt. Natten till tisdag var det fruktansvärda drömmar som aldrig riktigt har lämnat min kropp. Det är drömmar som det inte finns någon verklighet i. Jag vet att sakerna inte hänt och att de aldrig kommer att hända. Men det ligger ändå kvar i min kropp, och gnager i mina tankar. Så inatt behöver jag en trygg famn, en trygghet jag bara känner hos två personer just nu, min pappa och min älskade sambo. Så det känns skönt att jag ska få spendera natten i famnen på en sådan trygghet.

Jag hoppas att ni alla nånstans känner att ni har en famn av trygghet

Jag kunde inte riktigt låta bli att skratta lite åt mig själv när jag sitter här, med pirr i magen och känner mig som nykär, som väntar på att träffa min nya förälskelse. Det fashinerar mig ibland att man kan känna såhär efter drygt tre år tillsammans. Jag är glad att glöden och kärlek bara växer sig starkare för var dag som går.

Går händelserna lite i förväg!

Våran har kommit även till Skellefteå. Solen skiner, det är vattenpölar större än döda havet, folk går runt i solgalsögon och vårjackorna är framplockade. Tycker att detta kan hålla i sig nu i drygt en vecka. För jag är ledig!!

Imorgon åker vi till stugan, får se när vi kommer hem. Beror lite på vad vi känner för och vad det blir för väder.

Och ikväll kommer en efterlängtad snygging hem igen, förhoppningsvis med lite rosiga kinder och en helt bunt rödingar.

Nu kurrar magen så det är bäst jag lyssnar på den.

Visningen är avklarad, och trots att vi kände att vi var tvungen att fundera en extra gång pga ekonomi och dylikt så har vi nu bestämt oss. Det blir flytt och det känns helt rätt. Det känns fruktanvärt konstigt och nytt, men samtidigt så känns det så rätt. Ska bli kul att för första gången flytta någonstans tillsammans, inreda allt tillsammans och börja på ett hem tillsammans. Jag har aldrig riktigt kännt att lägenheten vi har nu är våran, för Jerker bodde ju här nästan ett år innan jag flyttade in. Men nu har vi äntligen skaffat något som är VÅRAT! Och det kunde inte vara bättre



Nu kommer vi!!


Jag älskar dig! ( Och saknar dig för tillfället så mycket att jag håller på att spricka. Jag är inte gjort för att vara utan dig..)

Visning imorgon, pirr i magen!

Mormor ska följa med mig istället för min för tillfälligt frånvarande sambo. Spännande. Återkommer om känslor och intryck imorgon.

Godnatt

Berätta sju sanningar om dig själv:
- Jag hatar att prata i telefon, jag blir fruktansvärt nervös
- Tycker att fötter är äckliga, båda mina egna och andras
- När jag sover själv och inte kan somna så rullar jag ihop babys täcke och håller om det
- Jag är rädd för att vara nere i tvättstugan själv
- Jag har aldrig varit en typisk tonåring, tyckte det var hemsk med alla kompisar som skrek åt sina föräldrar
- Trodde mig kunna se framtiden och konstiga saker under en tid i min uppväxt. Drömde om borttappade saker, som sedan återfanns och det hände mycket underliga saker.. Det är en lång historia
- Jag skulle aldrig kunna flytta från Skellefteå, jag behöver tryggheten med familjen nära

sex sanningar om hur du var som liten:
- Älskade skolan, speciellt matte
- Envis!!!!!
- Väldigt blyg
- Ville göra exakt allt som min bror gjorde
- När jag gjorde illa mig då grät alla, förutom jag. Tyckte inte alls att blod var äckligt (det gör jag fortfarande inte)

tre sanningar om mitt familjeliv:
- Jag har en väldigt nära relation till min pappa, han är en av mina bästa vänner
- Jag har inga kusiner
- Min gammelmormor lever trots drygt 10 hjärtattacker

tre sanningar om mitt vänskapsliv:
- Jag har väldigt få nära vänner
- Alldeles för många vänner har försvunnit under min uppväxt
- Jag är nog svårt att vara vän med

två sanningar om min personlighet:
- Jag är envis och ber sällan om hjälp
- Jag tänker nog mer på andras bästa än mitt eget

Sambon är som sagt i fjällen och då passar jag på att leva rövare här hemma= städar inte bort sminket efter att jag sminkat mig, ser till att bli bortbjuden på mat så man slipper laga själv, ligger och läser halva natten, drar mig allt för länge på morgonen, lämnar den tomma toapappersrullen framme och springer runt halvnaken. Nästan så att jag njuter av att vara själv.. hehe ( Innan kvällen ligger jag nog och gråter i fosterställning för att jag vill ha en varm famn och pussar på pannan..)

Nu ska jag klä på mig och traska iväg till bror och hans tjej som bjuder på middag idag.

Hörs sen ikväll. Ska prova lägga in bilderna från gårdagen också

Har tagit massa bilder idag på ombyggnationerna i stugan, men tyvärr ville min mobil inte samarbeta ikväll. Men jag ska försöka imorgon, så visar jag bilderna då.

Känner mig trött ikväll, kanske beror det på AIK förlusten, dagens skottning eller att jag bara sovit 6 timmar i natt. Så efter promenaden ikväll har jag inte gjort många ansträngningar. Ska lägga mig och läsa och äta lite nötter nu. Och försöka njuta av att vara själv. Min älskade sambo är ju i fjällen nu. Så till på onsdag så får jag försöka klara mig själv. Men med tanke på att jag är ledig imorgon, ska träffa Paulina, ska äta middag hos min bror och på tisdag är det visning (lääängtar!), skola och middag hos Ulf och Lina. Så jag tror nog att jag ska överleva.

Godnatt

Godmorgon!

Jag har sprungit runt här hemma ett tag nu för att försöka förstå vad klockan egentligen är. Att ställa fram klockan är förvirrande, speciellt när vissa klockor ställer om sig själv och andra inte. Fast problemet uppkom när jag räknat med att klockan i köket inte skulle vara omställt, men min kära sambo har tydligen gjort det innan han for. Så jag är fortfarande inte riktigt säker på vad klockan är. Men det löser sig, som allt annat

Idag trotsar vi vädret. Jerker åker till fjällen och blir borta till på onsdag. Och jag ska åka till stugan över dagen med Pappa och bror. Vi ska kolla hur ombyggnationen går, grilla hamburgare ute och sen blir det hockey i byastugan. Känns kul att få hitta på något med familjen.

Nu måste jag klä på mig, kan ju inte åka till stugan i nattlinne. Det funkar nog inte riktigt, för det snöar fortfarande ute, har nog kommit någon dm i helgen. Och man börjar ju fungera om man ska få dansa runt en snöhög på midsommar..

Som ni förstår så har jag ju redan i mitt huvud börjat planera inför flytten och framför allt inför inredningen. Jag söker för tillfället ett sminkbord. Det vore så fruktansvärt läckert. Helst inne i sovrummet om det rymms. Men annars blir det nog i det tredje rummet.


Ikea 1995;-

Något åt det här hållet kanske. Kan inte riktigt bestämma mig om jag vill ha något med en mer gamal stil eller ett enkelt och nytt. Får se vad jag hittar kanske

Det var den 8 maj 2000, jag kom hem från skolan. Och på den tiden så var mamma alltid hemma när vi kom hem, för hon var sjukskriven pga sin huvudvärk. Jag tyckte det var så konstigt den här dagen, hon hade ju inte sagt att hon skulle vara borta. Istället var det mormor och morfar som var där. Jag tyckte mig se i deras ansikten att dom var nervösa, men förstod inte då vad det handlade om. Det här var som jag minns det en varm dag, jag gick och satt mig ute på altanen och ritade karikartyrgubbar. Jag satt där och fantiserade om det mormor sagt när jag frågat var mamma var " hon och pappa är och träffar läkaren". På den tiden önskade jag mig en lillasyster, och fick för mig att det var precis det som mamma och pappa skulle kolla upp hos läkaren, det skulle senare visa sig hur fel jag hade..

Jag minns hur mamma och pappa kom hem, och som en kniv i magen slog det mig hur fel jag haft. För mamma och pappa såg ut som dom hade gråtit. Som om något hemskt hade hänt. Mamma ville prata med mig. Magen knöt sig, jag såg ju att hon var ledsen. Sen kom det, hon berättade att doktorn hade hittat en tumör i hennes huvud, hon hade cancer. Hon och pappa skulle till sjukhuset redan ikväll och imorgon skulle hon opereras. 10 år gammal satt jag där, började inte gråta, för jag förstod inte innebörden, vadå cancer? När min bror kom hem och han fick höra allt, när jag såg honom gråta, så insåg jag att det var allvarligt. Då brast allt..

Efter det gick jag varje dag i drygt 6 år och funderade om vi skulle klara det. Om vi skulle fortsätta få vara en familj. Med facit i hand så vet jag att vi förlorat någon, förlorat min älskade mamma. Jag tror hon ser ner på oss från himlen och är stolt. För även om det är jobbigt, så tänker ingen av oss ge upp.

Så tack Mamma för all tid och kärlek. Du är en stor del av mig, och kommer alltid att vara det!
Jag älskar dig!

Vilken stämmning det var på hockeyn igår, säg vad man vill om hockey men man kan inte förneka att det är mäktigt när 5800 personer klappar och skriker för att heja på ett lag. Jag kom på mig själv flera gånger med att bara stå och kolla mig runt och vara fachinerad istället för se på hockeyn. Vinst blev det och imorgon planeras att se den matchen i stugan, pappa kommer hem ikväll. Som jag längtat!

Idag hade vi egentligen tänkt åka till Malå på skoter VM, men eftersom Jerker åker till fjällen imorgon så var det lite för mycket att göra, så vi fick ställa in det. Istället väntar vi nu besök av hans föräldrar. Sen tänkte vi ha en skön och mysig dag. Ska laga middag tillsammans och sen funderar vi på att åka och besöka min mormor och morfar. Om det är något ställe på jorden där jag blir helt lugn, så är det där! Jag funderar på att åka och sova där en natt när Jerker är borta.

Mormor & Morfar har alltid varit en väldigt stor del i vårat liv. Vi har bott 300 meter från dom sen jag föddes, och dom har alltid ställt upp, skjutsat till skolan när det var -40 grader eller dom dagar vi inte orkat gå, funnits där med öppna famnar. När mamma blev sjuk var jag ju bara 10 år, då bodde vi hos dem, eller så kom de hem och bodde hos oss. För att dom ville att vi skulle kunna leva så normalt som möjligt. Och kanske att jag aldrig förstod och visade då hur mycket det betydde. Men att ha den tryggheten när hela världen stormar är något som inte går att beskriva. Dom blev våra reservföräldrar och man behövde aldrig tvivla, man visste att dom fanns där. Och det var dom som blev våran trygghet när sjukdomen övertog våran liv.

Jag är en latmask! Jag orkar inte ens blogga, orkar inte riktigt hitta på något att skriva. För jag tror inte att det intresserar er att läsa om hur jag pluggat, hur jag skrivit tentor, fått tillbaka tentor, gått promenader, läst, lagat middag, och sovit. För det är helt ärligt det enda jag gjort i veckan. Jag hoppas på lite sköna och roliga saker i helgen. Sen så får vi ju inte glömma, visning på tisdag. Jag håller på att längta ihjäl mig!

Jag behöver er hjälp!

Jag och baby skriver alltid matlistor, och nu har jag ingen aning om vad vi ska äta på lördag? Är lite sugen på att prova något nytt, något gott och inte alltför komplicerat. Så snälla ni, har ni inget förslag?

Vilken start på dagen. Jag avverkade två salstentor innan klockan elva. Dom kändes riktigt bra, men att få 100% på läkemedelsräkningen kan bli tufft, inte ett enda slarv fel. Så jag hoppas ni hållt tummarna tillräckligt. Men det är skönt att lämna in två tentor och känna sig lugn, att känna att jag gjort det jag kan, sen får jag hoppas att jag har turen på min sida.

Nu tänker jag ta en dag ledigt, eller snarare resten av dagen. Ska åka och veckohandla, ska kika om jag hittar något att belöna mig själv med. Sen ikväll blir det hockey, på ännu obestämd plats. Åh jag lättar snart från marken, så lätt känner jag mig. Så skönt!

Behöver man fundera vad kärlek är när man först får fotmassage, somnar då i en timma, blir väckt när middagen står på bordet. Hur har jag nånsin levt utan detta man?

Imorgon är det alltså två tentor, känner mig inte alls nervös, jag känner att jag gjort det jag kan och nu hoppas jag att min hjärna är kapabel till att klämma ut lite till. Fyra tentor på fyra veckor från kursstart är tufft, men vad gör man inte för sina drömmar.

På tal om det, min älskade sambo och vänner har tänkt åka till fjällen, och vet ni vad han missar? Jo visningen.. Men vi har diskuterat och vi har ju faktiskt redan bestämt oss. Vi har ju sagt upp lägenheten så tar vi den inte får vi bo på gatan, och det känns inte som ett alternativ, konstigt va? Så jag tror att jag ska ringa min Mormor och fråga om inte hon kan följa med mig, det känns så ensamt att åka dit själv.

Klarade förra veckans två tentor, kan man slappna av några minuter och ladda om inför morgondagens två. Läkemedelsberäkning som man måste ha 100% på, känns lite pirrigt. Ni håller tummar och tår som vanligt va?

Nu ska jag äta lite mat, så hjärnan får tillräckligt mycket näring för att lära sig något!

Så kan det gå när man lämnar mig med en massa tentaplugg helt ensam..








(jag fick ett papercut i fingret av allt pluggmaterial.. Så jag tog ett fantomenplåster på fingret och blev glad igen)

Solen lyser retsamt in på mig nu när jag sitter och pluggar. Det verkar vara vindstilla och runt nollsträcket. Och jag är rätt sugen på att sätta mig i en snöhög och sola lite. Men det duger inte när man har två tentor på onsdag. Så istället öppnade jag fönstret och låtsas nu att jag sitter ute, på fjällen någonstans och tar det lungt. Och tro mig, det går mycket bättre att plugga nu!

Jerker åkte för en stund sedan, han skulle till farbror doktor i Umeå och visa upp foten. Skulle gissa att dom blir ganska imponerade, när vi var dit sist, i februari, så hoppade han fortfarande på kryckor. Innan operationen hade dom sagt att det inte var säkert att han någonsin skulle kunna gå längre sträckor eller stå längre stunder. Sedan februari så har vi gått långa promenader på en timma och i lördags sprang han runt på boda borg i drygt fyra timmar, klättrade, sprang, och utmanade verkligen foten. Så jag skulle bli förvånad om dom inte blir lika imponerad och faschinerad av hans vilja som jag är. Han har trots allt haft tur. Men jag tror att hans vilja att bli bra är det som har hjälpt allra mest. När läkarn sa att han kanske inte skulle kunna gå längre sträckor eller stå längre stunder igen, blev jag lite förtvivlad. Men Jerker var lugn, han tittade på mig och sa " jag kommer att klara det här, och jag kommer att bli helt bra igen" Då försvann min tvivel! Och jag måste säga det, att även om han inte är helt bra ännu, så är han på god väg.



Här har ni hans fot, lite skrot och massa skruvar.

Älskling, jag tror dom hittade dina borttappade skruvar från huvudet och satte in dom i foten istället.. (hehe)

Här är jordgubbsvinet som vi drack till middagen idag. Det är alkoholfritt och finns att köpa på systembolaget för 29 kronor. Jag tycker det är supergott, det smakar sommar och känns lyxigt trots sitt låga pris. Jag kan tänka mig att sitta ute i solen en varm sommarkväll och dricka det här.

Helgen har varit en av dom bästa på länge. Fredagen spenderades utomhus i snöoväder samt ett besök hem till Mormor och Morfar. Igår så var vi på Boda borg i drygt fyra timmar, tävlade och sprang runt, och jag lovar, det känns i varje muskel i kroppen idag. Efter Boda borg blev det middag här hemma med bror och Emma med hockey och grönsaksdippande. Imorse gjorde vi scones till frukost, sedan pluggade vi, jag har läst ut min bok, har varit på en långpromenad, och nu sitter jag i soffan nyduschat och mätt efter fläskfilemiddag med rotfrukstgratäng och jordgubbsvin.

Nu ska vi mysa ner oss i soffan, eller vi måste iväg en sväng på kiosken och köpa lite att tugga på, sen blir det Stig Larssons sista film, Luftslottet som sprändes.

Hoppas ni haft en lika kul, välbehövd, fantastisk, helg fylld med skratt som jag har. Det behöver vi alla ibland!

Har varit och fryst häcken av mig, tänkte att det skulle vara kul att se lite fotboll. Men det snöade, var kallt och dom förlorade. Så nu kryper jag ner under täcket i soffan med sambon och äter lite popcorn istället.

Imorgon blir det boda borg!

Bakterier och virus, antar att min hjärna är invarderad snart. Känner mig lite hypokondrisk, blir det när man läser om sjukdomar och smittor hit och dit. Men snart ska jag ta helg, behöver det nu, så jag inte drar på mig någon av sjukdom, jag tror dom snart hoppas upp ur böckerna och äter upp mitt immunförsvar..

Ska nog åka och se på lite utomhus fotboll ikväll, och sen blir det myskväll med sista Stig Larsson filmen och lite gott. Fast först är det såklart tacos till middag, klassiker på fredagarna och alltid lika gott. Magen kurrar bara jag pratar om det.

Och nej jag är inte alls avundsjuk på min älskade far som åker till fjällen idag och blir borta i 8 dagar. Skulle inte alls vilja ligga och sola uppe på en fjälltopp, köra skoter på leder breda som E4an, eller sitta och fiska med solen i ansiktet. Nejdå jag trivs här, där det enda som lyser mig i ansiktet är solen som reflekteras i skolböckerna..

Tog just en lång skön dusch, så nu känner jag mig lite fräschare och redo att sätta mig ned vid skolböckerna igen. Min skoldag slutar prick klockan 3 idag, sen tänker jag ta helg.

Jag är såhär härligt energifull, jag vill hitta på saker. Göra något kul med vänner. Så när jag och J satt och åt frukost fick jag en ide, boda borg. Så jag har raggat ihop lite folk, vi saknar fortfarande 1-2 personer. Men det löser sig förhoppningsvis.

Tävlingsinriktad som man är tänker jag gå all in. Att jag fortfarande har ont efter att jag ramlade igår försöker jag förtränga. Jag tänker komma hem med flest stämplar imorgon!

Nu måste jag plugga lite, sitter och dagdrömmer hela tiden..

Ni skulle ha sett min flygtur idag. Pappa skulle hämta upp mig innan vi skulle till Farfar och Margit och äta, och när jag öppnat bildörren och skulle kliva in halkade båda fötterna iväg och jag flög rakt ned i backen, utan att hinna ta emot mig det minsta. Så höger knä strålar just nu smärta upp till höften och ned till tårna, revbenen gör ont när jag andas, hötfen/skinkan är öm, axeln känns konstigt och jag kan inte göra något annat att skratta åt det.

Nu tror jag att jag ska krypa ned i sängen, läsa lite i min bok och hoppas att smärtan släpper under natten..

Helg imorgon, veckorna bara rusar iväg.
Godnatt!

Oj vad slut ett huvud kan vara! Det känns liksom tomt, som att det ekar och jag blir känner mig okoncentrerad på vad jag än gör. Hade föreläsning mellan 08.30-12.00 och sen dess har hjärnan varit som bortblåst. Jag känner mig lite febrig, lite snurrig lite konstig.

Ska nog lägga mig och vila en liten stund innan jag ska iväg på middag. Ikväll blir det hockey med min pappa och farfar, det tycker jag om.

Alkohol, alla har vi någon koppling till den..

Efter sommaren hände något inom mig, jag slutade tycka om alkoholen, vad den gjorde med mig och hur den fick mig att känna mig. Så de senaste 5-6 månaderna har jag valt att inte dricka( förutom de tre cider på mitt 20årskalas) Och frågorna kring detta har varit många. Jag svara gärna på era frågor, men jag tycker innerst inne att det är tragiskt, att man ska måsta förklara sig för att man valt att inte dricka alkohol.

Jag är fortfarande med på festerna, jag är samma gamla jag. Jag har bara valt att ha lika kul nykter som ni har när ni är onyktra, jag har valt att vara lika lycklig nykter som ni är när ni är onyktra, jag har valt att inte fly från verkligheten med hjälp av alkohol. Jag har tagit ställning, och jag kan acceptera att ni frågar, jag kan acceptera att ni inte förstår eller gör detsamma, men jag kan inte acceptera när ni säger "varför ska du vara så tråkig" "varför ska du förstöra stämningen genom att vara nykter". För att jag är samma människa som jag alltid är och alltid varit. Jag har bara valt att aldrig mer dricka.


Avslutar med en av de starkaste reklamerna som gjorts.

Jag har hamnat i något läsil. Jag brukar aldrig läsa böcker, och tro mig då menar jag aldrig. Lyckas jag läsa en bok på en sommar så är jag nöjd. Men nu har jag av någon anledning fastnat i det. Läste ut två böcker i helgen och när jag och skrutten var och handlade igår så kunde jag inte låta bli att stoppa ner hela 6 böcker i våran korg.



Nästa sak på min lista- Jill Smolinski

"20 saker att göra innan jag fyller 25". Så lyder rubriken på den lista June Parker av en händelse får i sin hand efter att en ung kvinna dött i en bilolycka. Hon bestämmer sig för att själv utföra de saker som finns med på listan, ett beslut som försätter henne i de mest omöjliga situationer...

Sakerna på listan är allt från inspirerande (springa ett femkilometerslopp, se en solnedgång), till mer vågade (gå ut utan behå) till nästan omöjliga (förändra någons liv), och medan June skyndar på för att slutföra listan före deadline, lär hon sig mer om sitt eget liv än hon någonsin hade väntat sig"



Rädda Felix- Helena Richarson

"En familjs kamp för att rädda sin son!

Skrivandet har fått mig att tro på mig själv och det jag efterfrågar. Att inte backa en tum inför det jag vill och det jag måste hitta. En donator inför mitt barns framtida benmärgstransplantation. Felix räddning.
Helena Richardson

Fyraårige Felix riskerar att dö i en obotlig sjukdom om han inte får ett syskon som kan donera benmärg. Föräldrarna blir de första i Sverige som får tillåtelse från Socialstyrelsen att genomföra gallring av embryon i jakt efter ett identiskt barn. Felix bror Mathias är redan bortom räddning, han är döende. För att Felix ska räddas krävs det att han får hjälp snabbt.

I Rädda Felix slungas vi in i Helena Richardsons vardag, en tillvaro som kan tyckas svår att uthärda, men som familjen lyckas hantera med humor, hopp och stort tålamod. Hon berättar uppriktigt och självutlämnande om sin och makens kamp och om drivkraften bakom - kärleken till barnen. Följ deras kamp, en kamp som lämnar ingen oberörd.

Helena Richardson, 31 år, arbetar som företagsekonom inom Electrolux-koncernen och bor i Trollhättan. Som förälder har hon ställts inför det ofattbara: att skapa ett barn för att rädda livet på ett syskon."



Som jag vill vara- Katarina von bredow

"Jessica är 15 år när hon mister sin oskuld och blir gravid. Omvärlden försöker övertala henne att göra abort, men efter mycket övervägande bestämmer hon sig för att behålla barnet. Pojkvännen drar sig undan i panik och hennes föräldrar förstår inte alls hennes beslut. Men hon finner stöd hos bästa väninnans mamma, som också hon väntar barn. Det blir ett möte mellan två kvinnor över generationsgränserna."

Köpte även Slumdog millionarie, Mannen under trappan och Våga flyga.

Så här ska det läsas den närmaste tiden

Någon högre makt verkar inte tycka om mig. Andra underkända anatomitentan. Jag är inte ens ledsen, mest arg. 60 % kuggade igen.. Ska det verkligen vara så? Personligen så tycker jag att omtentan var ännu svårare än ordinarietenta. Men jag klarade ju ingen av dom så det spelar ingen roll..

Jag tänker dock inte låta detta bryta ned mig, jag inte tid för det. Det är bara att ta nya tag antar jag! Jag har tänkt vinna denna kamp!!

Jag var på flygplatsen idag och hämtade en vän som varit hos sin pojkvän i Uppsala. Och när jag satt där i bilen på parkeringen och väntade så hade jag tid att fundera. Jag såg familjer och kärlekspar förväntasfulla över att få åka iväg, kanske till stockholm eller kanske utomlands. Man känner hur förväntasfulla de är bara genom att se på dom, det är precis som att dom vill skrika "jag ska få åka bort ett tag". Samtidigt ser man en annan person, påväg tillbaka till sin bil, som just lämnat av någon dom älskar på flygplatsen, någon som måste vara ifrån sina nära och kära.

Jag tycker flygplatsen är sprängfylld av känslor, kärlek och hjärtesorg. Idag var jag bara en av dom som såg på, men jag gissar att alla någongång lämnat något på flygplatsen och gråtit över det, eller själv varit tvungen att lämna någon bakom sig.

Vilken toppen helg detta varit, haft allt jag behöver och lite till. Så det känns lite jobbigt att det är måndag imorgon, men samtidigt så behöver man lite vardag också.

Jag har gjort i ordning hallon/blåbär och vitchoklad som jag ska slänga in i ugnen så fort J är klar med jobbet. Han har suttit och jobbat hela dagen, är han inte en pärla så säg! Jag har legat och läst, vilket jag inte gjort på säkert 8 år. Jag tycker inte om att läsa. Men efter att ha läst 1,5 bok i helgen hittills så kanske jag får ändra min åsikt. Är det en bra bok så är det kul att läsa. Kanske ska läsa några rader till.

Har ni haft en bra helg?

Jag kan inte hålla mig längre. Här har ni lägenheten vi kollat på. Huset som ni ser, det blir lägenheten i mitten, alltså där bilen står på bilden. Så det är lite av ett radhus, fast i lägenhetsformat..





Planlösning, LOVE!

Så utlåtande kära vänner, låt mig höra? Vad tror ni?

Godmorgon!

Idag var en bra dag, åt god mat tillsammans med släkten. Rostbiff och potatissallad och massor med exotiska frukter. Vissa smakade gräs medans andra var riktigt goda. Jag och min skrutt sov över hos pappa, trängdes i min gamla säng och vaknade upp av att solen sken i våra ansikten.

Pappa skulle till stugan så han skjutsade hem oss för en timma sedan. Jag tänkte gå ut på en långpromenad snart. Det är nån minusgrad ute och solen skiner. Dagens planer är ännu inte klara för min del. Hemma gjord pizza har jag planerat att göra till middag. Men sen ska min älskling iväg på festligheter och jag har inga planer, ännu. Men det finns några möjligheter, så det blir nog en bra kväll ikväll också.

Om denna dag var underbar bara som den är så blev jag just så glad att jag sitter och skrattar, fnissar och kan inte kontrollera min känslor. Vi har ju kikat på en lägenhet jag och skrutten. Och vi fick just ett mail, vi står först i kön och ska dit på visning den 30e. Jag håller er på halster till allt är klart, då ska ni få se hur perfekt det blir. Kanske inte något som alla andra 20åringar gör, men varför bara vara en i mängden?

Jag är så glad så jag tror att jag spricker!

Det går bra nu!!

Godmorgon!

Ännu en bra dag, vaknade upp utan ont i magen och ont i huvudet vilket alltid underlättar. Sen lyser solen ute, jag är ledig idag (gav mig själv lite ledighet..), jag ska gå och shoppa upp lite presentkort på stan, mina underbaringar från kiruna kommer hit, ikväll blir det födelsedagskalas för farmor, sen sova över hos min älskade far. Jag känner mig glad och förväntasfull på denna dag, riktigt härligt!

Kan det verkligen vända så fort?
Handlar det om inställning?

När jag vaknade imorse så kände jag något där inom mig som skrek hurra! Det var länge sedan jag vaknade och kände så. Men jag kände mig redo och peppad på dagen, det är bara en tråkig vanligt skoldag men med rätt inställning så kan vilken dag som helst bli helt underbar. Tyvärr fick jag halvspringa dom 3-4 kilometerna till skolan för att min sambo råkat ta med cykelnyckeln till burträsk när han åkte i morse. Men vad gör det, mina klasskamrater fick sig ett gott skratt, dom tyckte jag såg rolig ut när jag kom inrusande, svettig och röd i ansiktet.
Kom nyss hem från en blötpromenad från skolan, sockarna gick nog att vrida ur. Så nu ligger fötterna på tork, och om en timma ska vi gå till Farfar och Margit för att äta middag, förhoppningsvis lika god som alltid. Efter det så ska vi åka till stugan en sväng, ska se hockey i byastugan med dom underbara byborna.

Jag har faktiskt tagit helg nu, imorgon har vi ingenting i skolan och jag har ingenting att studera, så jag ska ta en dag ledigt. Tänkte gå på stan och shoppa lite, har några presentkort på diverse butiker som ligger och skriker i min börs "handla upp mig, på något fint, något som Du vill ha, inte något du behöver.."

lära av det som varit och planera inför framtiden!

Huvudvärken från migrän anfallet inatt/morse har inte släppt på hela dagen. Så jag har inte varit särskillt produktiv. Har lagat lite mat och plockat undan lite, men mer än så blev det inte idag. Kanske lika bra det. Jag hade tänkt gå ut och gå en timma, men med denna huvudvärk så går det inte. Älsklingen var duktig och gick till Josef. Jag ligger hemma och ser på tv, men imorgon då tänkte jag faktiskt gå till skolan, få lite motion.

Tror jag ska njuta av en sån här nu

Pratade just med min far i telefon, är han inte bara för underbar den karln! Vi diskuterade bland annat hur mycket vi båda uppskattar ärliga människor. Människor som vågar ställa frågor, som vågar säga vad dom tänker på. Det är en egenskap som jag värderar väldigt högt både hos min partner och hos mina vänner. Jag har hellre en vän som säger lite för mycket och är lite för ärlig, än någon som inte vågar prata för sin sak.

Så våga vara ärliga!

Jag fick en kommentar här på bloggen som jag läste nu på morgonen. Där personen (söta du!) undrade hur jag mådde. Hon tyckte bloggen blivit så negativ. Och jag kan verkligen inte annat än att hålla med. Jag påstår inte att jag mår dåligt, för det gör jag inte. Men något som jag faktiskt själv funderat på den sista tiden är hur dagarna passerar utan att jag känner att jag åstadkommit något. Känns som att livet rullar på, jorden snurrar men jag står lite still. Anledningen till att jag känner så vet jag inte riktigt själv. Kanske någon av er märker något på mig som jag inte märker?

Huvudvärken och migränen sätter såklart många käppar i hjulen just nu, jag missar saker pga att jag har så ont i huvudet att jag bara ligger inne. Jag orkar ingenting. Och den nya medicinen har gjort mig fruktansvärt trött. Men jag trodde att den tagit bort migränanfallen, har inte haft något sedan jag började äta dom för 12 dagar sedan. Jag har haft huvudvärk 4 dagar men det har aldrig blivit något riktigt anfall, så jag hade varit som nöjd. Men inatt då slog det till igen, vaknade upp strax innan 06 av ett migränanfall. Bad min älskling hämta ett glas vatten, en spyhink(mådde så illa..) och mitt nya nässpray mot migrän. Så för första gången provade jag nässprayet i hopp om att det skulle ta bort mitt anfall. Ingenting hände, men så efter 10 minuter ungefär fick jag en så fruktansvärd huvudvärk att jag bara låg och grät och skakade. Sen smakade sprayet så äckligt att magen höll på att vända sig flera gånger.

Jag somnade tillslut om efter ca en timma av plågor.. Vaknade för en liten stund sedan. Och idag började två av våra nya kurser, jag missade introduktionen. Känns inte alls kul, jag blir så fruktansvärt irriterad. Jag vill inte måsta ha det såhär. Det förstör så mycket. Skolan drabbas, vännerna drabbas för att jag orkar aldrig hitta på något, och min älskade sambo drabbas såklart mest.

Det här inlägget blev långt, men kommentaren väckte så mycket tankar och känslor i mig. Tack älskade vän för att du fick mig att tänka över saker och ting!

Visst är det typiskt, så fort man får en ledig dag (eller jag gjorde ju två tentor i morse..) så lyckas man må dåligt. Har mått illa idag, haft molande huvudvärk, känns mig konstig och varit fruktansvärt slut. Känns som att energin tömdes på tentan och nu finns inget kvar. Tur jag bara kan ligga i soffan och se alla de kostiga serier som går på tvn just nu.

Har någon av er sett dating in the dark? Antar att ingen ungått reklamerna. Jag såg förra avsnitten och blev lite besviken på hur fruktansvärt ytliga alla tjejer var. Valde bort killarna som dom börjat tycka om, för att något i deras utseende inte höll dom i smaken. Men det är kanske så vi fungerar, vi kanske behöver både yttre attraktion och tyckte om det som finns på insidan. Svårt att veta när man aldrig dejtat någon i mörkret.. Jag kanske inte borde dömma dom där tjejerna innan jag själv upplevt samma sak..

Nu blir det tv.
Ha en trevlig kväll!

Sådär ja, nu var de två tentorna gjorda. Jag känner mig lite överkörd men lättad på samma gång. Sov inte alls så bra inatt så det blir nog en tupplur på soffan i en timma eller två idag. Det känns underbart att inte ha några måsten idag. Tänkte gå och och röra på fläsket lite och en veckohandling vore på sin plats.

Just ja, *andas in, andras ut, andas in, andas ut* Nu vet ni vad jag gör..

Nu kör vi, två tentor idag! Och vet ni vad jag ska göra sen? Inte ett dugg, jag ska lägga mig raklång i soffan och andras in andas ut, andas in andas ut..

Ni håller tummar och tår som vanligt va?

Jag hade inte tackat nej till sportlov!

Solen skiner och det är några plusgrader ute, men här sitter jag och pluggar. Drar för persiennerna för att solen lyser mig i ögonen och klagar över att det blir för varmt i lägenheten, ibland kan man inte göra annat än att skratta åt sig själv..



Såhär spenderades sportlovet i fjol. Saknar min skoter en aning.. My white little baby!

Sitter och pluggar farmakologi och kom på mig själv i mina tankar. Satt och tänkte på hur skönt det ska bli med helg, så skönt det ska bli med sommar, vår, ja jag satt och drömde om framtiden. Ibland känner jag hur jag bara ser framåt, jag längtar till imorgon, till något jag ska göra nästa vecka, till saker som ligger i framtiden. Och jag är rädd att jag en dag kommer att sitta på ålderdomshemmet och hela mitt liv har jag bara längtat till det som ska komma istället för att njuta av det jag har nu.

Jag tror bestämt att det är bra att ha saker att drömma om och längta efter, men samtidigt så måste man njuta och ta tillvara på det man har exakt nu i denna stund.

5 saker jag längtar efter:
* Att kunna strosa runt i läckra skor på bar asfalt
* Att ligga och sola och känna hur huden bränner
* Att flytta till något större
* Att få börja jobba
* Att få köra skoter

5 saker som jag är tacksam för i nuet:
* Att jag varje morgon får vakna upp min kärleken i mitt liv
* Att jag får vara frisk (bortsett från migränen..)
* Att jag har möjligheten att plugga och komma ett steg närmare mitt mål
* Att jag har så fina människor i min närhet
* Att jag är stark och klara alla hinder som dyker upp på min väg

Godmorgon!

Vaknade med huvudvärk samtidigt som hyresvärden knackade på dörren. Vi hade sökt honom för att kanalerna har blivit suddiga och dåliga de senaste månaderna samt att vårat badrumsskåp håller på att lossna från väggen och att ena sidan är sönderruttnad. Tvkanalerna skyllde han på våran tv, nu tänker kanske ni att vi har en gammal tjocktv från 1980, men nejdå. Den är ett år gammal och kostade 10 000, så tro mig, det beror inte på våran tv.. Men badrumsskåpet då, vad tyckte han om det? Jo, det löser man ju med att sätta en plexiskiva över det sönderruttnade och använda sig av lite spackel.. Så, ser man inte problemet så är det inget problem?

Måste jag säga att vi hoppas lite extra nu på lägenheten vi har kikat på..

Nu är det obligatoriskt söndagsmys här hemma. Film, två kroppar nära under en filt i soffan, lite gott att stoppa i magen och kärlek. Jag känner att jag behöver det här. På tisdag väntar två tentor. Klinisk kemi och farmakologi. Och den som säger att det är lättare att gå i skolan än att jobba får mer än gärna överta min identitet på tisdag och skriva två tentor, jag förväntar mig att ni skriver minsk godkänt.

Denna film tänkte vi ge en chans ikväll

Jag fick ett MMS av pappa för någon dag sedan, han ville visa att hans fina radhus nästan försvunnit i all snö, eller vad sägs om detta?





Påväg in genom gångtunneln som går under järnvägen, det kändes som man gick i en snögrotta

Vilken underbart kväll, natt och morgon jag haft. Vi hade myskväll här igår och rådde om varandra, såg skräckfilm och var rädda. Men vill ni se en riktigt bra skräckfilm/thriller så se Orphan. Jag fick sova en lång och härlig natt utan några mardrömmar och vaknade upp och såg att solen sken. Idag är det flera saker planerat, men inga måsten, bara underbara saker. Först ska vi försöka få oss lite frukost i magen, sen tänkte vi gå ut och gå en promenad (Jerker ska nog inte gå lika långt som jag) sen ska jag pyssla lite, ska vidare på kalas sen. Jerkers mamma fyllde år igår så idag blir det kalas. Sen ikväll blir det bio med min bror och flickvän. Som nu flyttat bara några kvarter bort, det tycker vi om!

"Ligg kvar i soffan så lagar jag maten Älskling" Det blev min uppmaning här för ett litet tag sedan. Tacogratäng skulle han visst fixa åt mig och jag får bara ligga här och njuta. Är det inte underbart med fredag, men en kärleksfull sambo, med lite vila, men lite kärleksmys och lite karra ikväll.



dom här vackra blommarna fick jag av en kär vän när jag fyllde år.

Ny kofta från La Redoute. Dock lärt mig att aldrig ta på sig en ny kofta innan man tvättar den. Har utslag fulla kroppen som kliade massor igår.



Jag är förälskad i färgen på koftan! Piffar upp alla svarta och tråkiga outfits.

Jag blir så här löjligt pirrig i magen när jag kommer på något nytt. Har suttit och kikat på lägenheter. Jag och baby har pratat om att söka något större. (Och nej jag är inte gravid även om jag både fått förfrågningar och klappningar på magen!) Vi vill helt enkelt ha ett till rum, ett kontor. För det är svårt när båda studerar. För som idag, då har båda suttit hemma, och det är svårt att inte störa varandra hela tiden. Och sen tycker jag att sovrum ska få vara sovrum och där vill jag därför inte ha en datorhörna. Så hemma hos oss är "kontoret" i vardagsrummet och det gillar jag inte riktigt. Så en trea vore perfekt.

Var inne på skebo´s hemsida som jag fått tips om, och föll direkt över en lägenhet, som liknar ett radhus. En trea med inte alltför dyr hyra. Det skulle kosta oss lite mer, men vi tycker att det är värt det. Så vi har intresseanmält oss, så nu får vi bara hålla tummarna. Vore riktigt kul och ni skulle bli lite chockade tror jag. Men vi sparar alla detaljer tills jag vet mer. Men ni lovar att hålla era tummar va?

Jag vet inte vem av er som såg till att jag slapp mardömmarna inatt, men tack!

Jag brukar inte klaga på vintern, men nu tycker jag att det får sluta snöa. Jag har gärna kvar snön ett bra tag till så man hinner köra lite skoter och sitta ute på ett renskinn och dricka varmchoklad. Men det räcker med snö nu, för jag är rädd att det knappt kommer att hinna smälta bort inför sommaren.

Idag sitter jag och läser klinisk kemi och imorgon väntar ett studiebesök på lasarettet. Men jag har gjort detta besök två gånger tidigare, så för mig känns det varken kul eller spännande. Men så är det med obligatoriska saker, ska försöka le och kanske lära mig något nytt. På tisdag är det två tentor, farmakologi och klinisk kemi. Och jag vet inte om det är mina nya mediciner eller om det är jag som blivit knäpp, men jag känner mig varken stressad eller nervös. Fast det kanske kommer..

Nu ska jag återgå till plugget, kanske slinker in en och annan puss till min sambo som också sitter hemma och studerar idag.

Hörs sen!

Jag borde redan sova, men är lite rädd för att somna ikväll. Jag vill verkligen inte drömma mer mardrömmar. Jag tycker att det är så jobbigt, hela dagen idag så har jag gått runt och funderat på det som hänt i drömmarna de senaste dagarna. Knäppt kan tyckas när det bara är drömmar, men dom kan inte lämnde mig kropp. Drömmarna handlar om svek, våld och att bli lämnad ensam. Någon som kan någon om drömtydning, jag drömmer ofta att jag tappar mina tänder, och att det gör ont. Ont både i munnen med ofta på andra ställen i kroppen också. Jag kan då inte förstå varför jag drömmer allt jag gör.

Ska snart krypa ner i sängen, och snälla, kan någon bara ta mina drömmar, bara för inatt? Jag vill inte vakna gråtandes igen..

Jag är kär! Jag älskar killar som kan det här med musik, sjung, spela piano, vad som helst.

Biverkningarna på mina nya migrän tabletter, snacka om att allting kan hända. Jag skulle läsa upp det för Jerker och var anfådd innan jag var klar.. hehe

Mycket vanliga (förekommer hos fler än 1 av 10 användare)	Svimningskänsla vid stående på grund av lågt blodtryck, trötthet.
Vanliga (förekommer hos fler än 1 av 100 användare)	Låg puls, balanssvårigheter (mycket sällsynt med svimning), kalla fötter och händer, hjärtklappning, yrsel, huvudvärk, illamående, diarré, förstoppning, magsmärta, andfåddhet utan fysisk ansträngning.
Mindre vanliga (förekommer hos färre än 1 av 100 användare)	Övergående försämring av hjärtsvikt, rubbningar i hjärtats retledningssystem, vätskeansamling i kroppen, bröstsmärta, stickningar i huden, muskelkramper, illamående, viktökning, depression, nedsatt koncentrationsförmåga, insomningssvårigheter, sömnighet, mardrömmar, andfåddhet, hudutslag, ökad svettning.
Sällsynta (förekommer hos färre än 1 av 1 000 användare)	Försämring av diabetes, nervositet, oro, synrubbningar, torra eller irriterade ögon, konjunktivit, impotens, peyronies sjukdom (böjning av penis vid erektion), oregelbunden hjärtrytm, retledningsrubbningar i hjärtat, muntorrhet, rinnande näsa, håravfall, påverkan på leverfunktionstester.
Mycket sällsynta (förekommer hos färre än 1 av 10 000 användare)	Påverkan på blodceller, glömskhet, förvirring, hallucinationer, humörsvängningar, öronsusningar, hörselrubbningar, smakförändringar, inflammation i levern (hepatit), ljusöverkänslighet, psoriasis (förvärrad eller utbrott av), muskelsvaghet, ledsmärta, vävnadsdöd hos patienter med svår rubbning av blodcirkulation.

Och ja Pappa, jag vet att jag kommer att inbilla mig att jag får alla dom här symtomen nu bara för att jag läst dom

Jag vill inte sova längre!

Sen jag började ta mina nya mediciner mot migrän så har jag drömt mardömmar varje natt. Gräsliga, äckliga och hemska drömmar men inatt tog ändå priset. Vaknade flera gånger under natten och grät och när väckaren ringde imorse så grät jag. Det är så svårt att urskilja drömmarna från verkligheten. Så när jag vaknade visste jag inte vad jag skulle tro. Tur att jag har en underbar sambo som håller om mig och försöker få mig att förstå att det bara är i mitt huvud som det hemska har hänt. Att det jag drömt inte är på riktigt.

Jag hoppas innerligt att mardömmarna slutar, för så här kan jag inte ha det. Det blir svårt att somna på kvällen för att jag är livrädd att drömma allt det där hemska.

Igår efter att vi ätit middag så fick jag världens badsug. Jag ville lägga mig i ett varmt badkar och bara slappna av. Men eftersom vi inte äger något badkar kunde det blivit svårt. Men nejdå, vi satte oss i bilen och körde till min far och lånade hans badkar. Hur skönt som helst, dock lite trångt att ligga två, men mysigt var det att ligga där i skumbadet.

Vi bestämde även att när vi ska skaffa hus så ska det finnas ett badkar. Eller varför inte ett sånt här enkelt?

Godmorgon!
Idag är jag pigg och utvilad och full av energi. Det är nog tur, för idag ska jag plugga inför de två tentor som är om en vecka, ska städa lägenheten och ge mig ann våran stökiga skafferi. Så det är dagens plan. Känns riktigt skönt att förkylningen börjar släppa. Vaknade med huvudvärk i morse, så jag fick ställa om klockan och när jag då vaknade var den borta.

Farmakologi och klinisk kemi ska pluggas här nu, hoppas bara mitt huvud är mottagligt idag. Har ni precis som jag, dagar då allting fastnar, det går lätt och snabbt att lära sig saker. Men andra dagar kan jag sitta med samma sak i flera timmar och ändå inte förstå nånting? Konstigt det där..