minegenbergochdalbana

Om det är något som kan göra mig galen så är det människor som inte kan tacka för sig.

När jag kommit hem från universitet så skottade jag hela gården och infarten för att det inte gick att ta sig fram, och för att min handikappade älskligen inte skulle slå ihjäl sig. Medans jag skottade så hittade jag en börs. När skottningen var klar så kollade jag igenom börsen för att veta vems det var, det visade sig att det var en av grannarna. Så jag sprang upp och plingade på och förklade att jag hittat hans börs ute på gården. Karla jäkeln tar börsen säger tack och hejdå. Jag vill inte ha något, men han gav mig inte ens ett leende. Jag menar han hade trots allt körkort, kontokort och annat där i som man inte vill tappa bort. Nej skärpning, visst kan man tacka bättre än så.