Det är mitt sätt att uttrycka mig på
Att jag skriver ut mycket här på bloggen är nog ingen nyhet för någon. Att jag fått höra att folk inte förstår hur jag ska vara så självutlämnande på bloggen har jag fått höra både en två och sex gånger. Och jag måste bara få förklara mig.
Innan jag startade bloggen så skrev jag dagbok, skrev om saker jag gjort, hur jag kände och allt mellan himmel och jord. Sen när jag startade bloggen blev den min nya dagbok. Självklart cencuerar jag vissa delar, för jag känner inte att jag har rätt att hänga ut någon annan. Men sen hamnar mycket av både händelser och känslor just här på bloggen.
Här delar jag med mig både av roliga saker som hänt, men även tankar som snurrar i mitt ständigt fulla huvud.
Jag vet inte hur ni ser på mig, men jag kan ibland tycka att jag har svårt att uttrycka mina känslor. Och hur konstigt det än låter så har detta blivit ett sätt att kunna göra det. Ni får tycka att det är konstigt, men om det fungerar för mig så låt mig få ha det så.
Och sen en till sak, kom ihåg att alla är olika, och man behöver inte vara som alla andra, man behöver bara kunna acceptera varandra.
