minegenbergochdalbana

Sitter i lägenheten, får inget gjort. Hade tänkt stanna hemma idag och slå in julklappar. Men julklapparna får vara oinslagna ett tag till, jag tänker åka och hälsa på mig superstjärna på sjukhuset istället. Det är -17 ute och jag gruvar mig lite. Hade väl inte riktigt packat ned så varma kläder när vi åkte. Men jag överlever. Älsklingen får värma mig när jag kommer fram.

Igår när jag parkerat bilen och skulle gå tillbaka till lägenheten så kom en cyklist körandes i fullfart i en nedförsbacke. Jag insåg ganska fort att detta inte skulle gå vägen, både genom att skåda den manliga cyklistens ansiktsuttryck men även hur han fort kom mot mig. Så jag slängde mig mer eller mindre ner i diken och han stannade ungefär 1 decimeter framför mig. Då tittar han generat på mig och säger: Sådär ja.. Så nu har jag fått det bevisat ännu en gång, det är inte bilarna man ska vara rädd för när man är i Umeå, det är alla cyklister (och tro mig, dom är många!)

Nej, lite fil med russin och flingor ska jag stoppa i magen innan jag vågar mig ut i kylan. Jag uppdaterar mer ikväll, efter operationen och allt sånt. Vet ej hur sent det blir. Men jag ska försöka slänga in ett inlägg.

Tack för alla lyckoönskningar och alla hälsningar. Ni stärker mig och ni behövs.
KRAM