Stolt över mitt beslut
Jag valde med andra ord att inte åka och trotsa min kropp. Ligger nu i soffan och inser att det var tur att jag stannade hemma. Mår illa, har mest troligt feber, halsen är så tjock att jag inte ens kan trycka i mig något onyttigt. Nu börjar Linas kvällsdagbok på femman. Och det känns helt lägligt ikväll, jag kan ligga här och tycka synd om mig själv och se en film som Jerker ändå inte skulle tycka vara sevärd.
När jag stiger upp imorgon så vill jag inte ha någon huvudvärk, ingen feber, inte ha en hals som beter sig som en uppstoppad kalkon, jag vill inte känna illamåendekänslan som har infunnit sig i min kropp de senaste timmarna. Det tycker faktiskt jag inte är alltför mycket begärt.
Ciao!
Kommentarer
Trackback