minegenbergochdalbana

Kunde inte somna igår. Det var dock inte nervositeten som höll mig vaken, det var lyckorusen. Lyckorusen över att jag får somna i min & J säng, att jag börjar skolan idag, att jag får ha kärlek i mitt liv, att jag kan uppskatta de bra dagarna.

Innan jag skulle sova igår lyssnade jag på Jerkers gamla ipod, som jag fick låna i början av vårat förhållande, dvs snart 3 år sedan. På den fanns musik som jag lyssnade på när jag mådde dåligt, tiden efter att mamma gått bort. När jag slog på den och såg all denna musik blev jag först livrädd, tänk om jag skulle känna samma sak igen, samma smärta samma sorg. Till min förvåning märkte jag att det inte alls var det jobbiga och kämpiga som kom fram. Det var bra känslor, glada känslor. Att jag kunde ligga tre år senare och lyssna och känna lycka och glädje. Det låter säkert som en gröt i era öron nu, men jag är glad att jag hittade ipoden. Den stärkte mig.

Nu ska jag äta frukost och ladda upp inför skolstarten. Förväntansfull är vad jag är!

Hoppas eran måndag är lika spännande som min, ett tips till er. Ni som hatar måndagar, tänk att det är en hel vecka tills nästa.

Ciao!