minegenbergochdalbana

Jag fick göra ett besök i ambulansen och akuten igår. När jag varit hemma ett tag från festen så kände jag hur luftrören inte riktigt ville vara med, fick världens hosta och sen blev det tätt! Sugrörsandning är inte så lätt, så jag bad Jerker komma hem och det blev ambulansfärd den långa vägen från oss till sjukan, tar max tre minuter. Men kan man inte andas så kan man inte andas. Fick i mig rätt mycket mediciner så när jag kom hem så dunkade hjärtat på så jag trodde det skulle komma ut ur bröstkorgen och jag skakade som om jag hade parkinson. Men annars så mådde jag bra.

Blev positivt överraskad över hur fint det är på akuten nu, de har byggt om och det är mycket fräschare. Nytt väntrum (vilket lyft!), nya sängar inne på salarna, nya dörrar och det fick "tänkarjag" att gå igång. Hur renoverar man akuten? Jag menar, man kan ju inte stänga ned akuten, man borde inte kunna bygga om vissa delar i taget, för det borde ju blockera framgången, och är det akut så måste det kunna gå fort. Jag vet faktiskt inte, och personalen igår inte hade varit så skeptisk (de trodde nog att jag var onykter eller något, för läkarn betedde sig KONSTIGT)

Nu ska jag ta mig något i kistan, har inte ätit mycket sen i måndags vilket sätter sina spår, kurrkurr låter den så nu är det bråttom.

Men först måste jag ju berätra världens bästa sak, min älskade bror och hans Emma har äntligen kommit hem från Asien. De åkte första veckan i juni, så efter tre månader är de mer än välkommna hem. Så idag så åker vi allihop till pappa i stugan. Jag behöver nog inte berätta att jag längtar galet mycket.

Här får ni en mycket gammal bild på bror och jag. Julen 06 rättare sagt.



Jag älskar dig bror! Du har varit min idol sedan jag var liten, även om du varit mörkrädd, rädd för blod och jag varit den tuffare av oss.

Påtal om Johan och blod, så måste jag komma ihåg att berätta en sjukt gullig och rolig historia. Ska försöka komma ihåg det till efter jag fått mig något i magen.

Ciao!